Drivning i svenskt skogsbruk: Skogsföretag och maskintillverkares inställning till stora enmaskinsystem

Sammanfattning

Intresset för hyggesfritt skogsbruk ökar i Sverige. Detta skogsskötselsystem leder oftast till avverkningar med låga virkesuttag per trakt, vilket påverkar drivningskostnaderna för dagens tvåmaskinsystem, där skördare och skotare arbetar separat. Enmaskinssystem (EMS), där en enda maskin både avverkar och skotar, har utvecklats som ett alternativ. EMS delas in i kombimaskiner och drivare (separatlastande respektive direktlastande maskiner), och stora EMS (StorEMS) är maskiner stora nog att hantera stora träd. Den serietillverkade kombimaskinen Ponsse Dual och drivarprototypen Komatsu X19 är historiska exempel på StorEMS, och dessa har visat kostnadsfördelar på små trakter, vid kortare skotningsavstånd och vid låga uttagsnivåer per hektar. Trots mestadels lovande forskningsresultat har intresset från skogsföretag varit svagt och kommersiell produktion av StorEMS har avstannat. I och med att hyggesfritt skogsbruk växer, bör således även intresset för EMS öka. Detta väcker frågan, vad är maskintillverkares och skogsföretags inställning till StorEMS, och hur stor är den teoretiska årsmarknaden för StorEMS i Sverige? Syftet med studien var att kartlägga skogsmaskintillverkares och skogsföretags upplevda för- och nackdelar med StorEMS via intervjuer med företagsrepresentanter samt att analysera den teoretiska svenska årsmarknaden för StorEMS. Studien använde en blandad metod (kvalitativ samt kvantitativ) och teorin vägberoende val nyttjades för att analysera svaren från maskintillverkarna. Ett av huvudresultaten var att maskintillverkarna och skogsföretagen har olika uppfattningar om vilket EMS-koncept som det bör satsas på. Skogsföretagen förespråkade ett drivarkoncept medan maskintillverkarna föredrog kombimaskinkonceptet. Ytterligare ett huvudresultat visade att både maskintillverkare och skogsföretag, 14 av 17 respondenter, ansåg att den lägre flyttkostnaden för StorEMS var en av de största styrkorna för maskinslaget. En av slutsatserna från studien är att fördelarna med StorEMS överväger dess nackdelar inom svenskt skogsbruk. StorEMS har potential att minska skogsbrukets drivningskostnader, dock begränsas StorEMS av höga utvecklingskostnader (som förändringar i tillverkningskedjan) och låg markandsacceptans. Både skogsföretag och maskintillverkare ser tekniska och arbetsrelaterade fördelar, däremot har StorEMS höga initiala tillverkningskostnader, en konservativ marknad och tidigare marknadsmisslyckanden, vilket bromsar utvecklingen av StorEMS. Baserat på intervjuunderlaget uppskattades marknaden för StorEMS i Sverige vara 32–39 maskiner per år. Den teoretiska svenska marknaden utifrån skogsföretagens avverkade totalvolym för virkesåret 2024 uppskattades vara 52–64 StorEMS-maskiner per år. Både intervjuunderlagets reella behov och den teoretiska marknaden utifrån avverkningsvolymernas uppskattningar är tillräckligt stora för att någon maskintillverkare skall börja serietillverka StorEMS, förutsatt att marknaden är kontinuerlig.