Empati och attityder till straff och rehabilitering : En kvantitativ studie

Sammanfattning

Allmänhetens attityder till straff och rehabilitering utgör en central del av den samtida kriminalpolitiska debatten. Empati har identifierats som en viktig psykologisk faktor som påverkar dessa attityder, men forskning i en svensk kontext är fortfarande begränsad. Denna studie undersökte hur kognitiva och affektiva komponenter av empati; perspektivtagande och empatisk omtanke, relaterar till attityder till straff och rehabilitering av intagna. En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med 115 vuxna personer bosatta i Sverige. Empati mättes med hjälp av Interpersonal Reactivity Index och attityder till intagna med en förkortad version av Attitudes Towards Prisoners Scale. Data analyserades med korrelationsanalyser, oberoende t-test, ANOVA samt multipel regressionsanalys. Resultaten visade att empatisk omtanke var signifikant relaterat till mer rehabiliteringsorienterade och mindre punitiva attityder, medan perspektivtagande inte uppvisade något signifikant samband. Empatisk omtanke framträdde som den enda signifikanta prediktorn för attityder till intagna. Inga signifikanta skillnader återfanns avseende kön, utbildningsnivå, bostadsort eller tidigare erfarenheter av brottsutsatthet. Resultaten indikerar att den affektiva dimensionen av empati spelar en mer central roll än den kognitiva i formandet av attityder till straff och rehabilitering. Studien belyser betydelsen av emotionell empati för att förstå allmänhetens stöd för rehabiliterande förhållningssätt inom kriminalvården och bidrar till den begränsade svenska forskningen om psykologiska faktorer bakom punitiva och rehabiliteringsorienterade attityder.