Empati, tolkning och kommunikationsstrategier i mötet med icke-verbala elever. : Speciallärares erfarenheter i anpassad grundskola

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare i anpassad grundskola tolkar och kommunicerar med icke‑verbala elever, med fokus på empati som professionell kompetens. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med tio verksamma speciallärare. Analysen genomförs med en tematisk metod för att identifiera mönster i informanternas erfarenheter. Resultaten visar att empati används som ett aktivt tolkningsverktyg för att förstå subtila uttryck och skapa trygghet. Kommunikation framträder som en dynamisk process där relation och tillit är avgörande för delaktighet. Speciallärare använder strategier som AKK, hypotesprövning och kollegial reflektion för att bekräfta elevens intentioner. I diskussionen framhålls att empati inte enbart är en känslomässig reaktion, utan en medveten och aktiv förmåga som kräver träning och stödstrukturer. Studien betonar samspelet mellan empati, relation och strategier som centralt för meningsfull kommunikation och lyfter behovet av fortsatt forskning och kompetensutveckling.