En kritisk granskning av AI-skadeståndsdirektivets föreslagna expandering av editionsplikten - Proportionalitet och rättssäkerhet inom edition i ljuset av artificiell intelligens

Sammanfattning

Uppsatsen granskar den växande rollen av editionsförelägganden i en digitaliserad rättsmiljö och deras relation till proportionalitetsprincipen, särskilt med avseende på EU-kommissionens förslag om högrisk-AI-system. I takt med den tekniska utvecklingen har Sverige gradvis övergått från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Framväxten av artificiell intelligens (AI) som en integrerad del av samhället innebär att obearbetade data kan krävas som bevis i rättsprocesser. Syftet med denna uppsats är att ur ett kritiskt perspektiv granska proportionalitetsprincipens roll i domstolens beslut om editionsförelägganden i ljuset av den tekniska utvecklingen och EU-kommissionens AI-reformförslag. Arbetet har utgått från en konstruktiv rättsdogmatisk metod, med utgångspunkt i rättskälleläran. Genom att granska rättsreglerna för edition och proportionalitetsprincipens tillämpning visar uppsatsen på utmaningar och svagheter i den nuvarande praxisen. En kritisk diskussion kring domstolens roll och behovet av ett tydligt rättsligt ramverk för att säkerställa rättssäkerhet och editionsparternas rättigheter lyfts fram. Slutligen, genom att analysera parternas intressen och utmaningar i EU-direktivförslaget om högrisk-AI-system, betonar uppsatsen vikten av att underbygga utökade möjligheter till editionsplikt med en tydlig lagreglering. Direktivförslaget är ett lovvärt initiativ för att tydliggöra och harmonisera reglerna om edition för skadeståndsanspråk rörande högrisk-AI-system. Det lämnar dock utifrån nuvarande formuleringar fortfarande många frågor obesvarade. Om direktivförslaget öppnar upp för en bredare eller mer omfattande proportionalitetsbedömning utan att nationell rätt ger tillräcklig vägledning eller ramar för hur en sådan bedömning ska utföras av domstolarna, kan rättssäkerheten snarare undergrävas än stärkas. Det är därför avgörande att dessa frågor adresseras och klargörs noggrant innan direktivet implementeras.