En modell för EU? Danmarks lagförslag som förebild för en framtida EU-reglering av deepfakes: Danmarks föreslagna 73a§ som modell för en framtida EU-reglering av deepfakes utifrån en EU-rättslig prövning av bestämmelsens förenlighet med unionsrätten och yttrandefriheten

Sammanfattning

Deepfakes är digitalt genererade och verklighetstrogna imitationer av människors ansikten och röster som möjliggörs genom generativ artificiell intelligens. Teknikens ökade spridning aktualiserar betydande rättsliga frågor rörande identitetsskydd, personlig integritet och tilliten till digital information. Samtidigt saknas i dag ett sammanhållet unionsrättsligt skydd som specifikt adresserar de risker som deepfakes medför för individens digitala identitet. Uppsatsen utgår från det danska lagförslaget om en ny bestämmelse i den danska upphovsrättslagen, 73 a §, som förbjuder tillgängliggörande av verklighetstrogna digitala efterlikningar utan samtycke, och undersöker om detta kan fungera som modell för en framtida EU gemensam reglering. Genom att analysera förhållandet mellan deepfakes och gällande unionsrätt, särskilt GDPR, AI förordningen, DSA förordningen och DSM direktivet, visar uppsatsen att lagförslaget fyller ett rättsligt tomrum genom att erbjuda individen ett direkt skydd för kontrollen över sin digitala identitet. Samtidigt aktualiserar ett sådant skydd viktiga avvägningar mot yttrande- och informationsfriheten. Slutsatsen är att deepfakes utgör en rättslig gråzon som motiverar vidare harmonisering på EU nivå, för att säkerställa rättssäkerhet, integritet och tillit i den digitala miljön.