Ett eget rum : En studie om aktiviteter för kvinnor på folkbibliotek

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka olika resonemang för att organisera aktiviteter som riktar sig specifikt till kvinnor vid folkbibliotek. De senaste åren har svenska folkbibliotek beskrivits som demokratins pelare och en av de sista platserna i det svenska samhället som är öppen för alla. Samtidigt har det förts debatter i feministiska utrymmen och i media kring kvinnoseparatismens begränsningar och hur praktiken är odemokratisk. Trots detta har ett flertal folkbibliotek i Stockholmsregionen både idag och tidigare anordnat aktiviteter som riktar sig specifikt till kvinnor.Studiens empiriska material har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer. Två av intervjuerna med bibliotekarier som varit eller är ansvariga för aktiviteter för kvinnor på sina arbetsplatser och två med samarbetspartners som ansvarar för aktiviteter för kvinnor vid folkbibliotek. Empirins data tematiserades först och analyserades sedan genom Antonio Gramsci och Henry Girouxs kritiska teorier som anpassades för att kunna appliceras på maktrelationen mellan män och kvinnor. Analysen fokuserade på Gramscis teorier om mothegemoni, ställningskrig och organiskt intellektuella och Girouxs gränspedagogik och transformativa lärande. Studien visar att det finns en viss spänning mellan kvinnoseparatism på folkbibliotek och tanken om biblioteken som en tredje plats för alla, men att respondenterna ser deras aktiviteter som ett komplement till folkbibliotekens demokratiska uppdrag. Aktiviteterna kan även ses som en del av ett mothegemoniskt arbete inom den feministiska rörelsen eftersom de skapar rum där kvinnor kan delta i ett transformativt lärande som kan ge dem verktygen för att krossa patriarkatet, dock är det inte tydligt huruvida kvinnorna som deltar på aktiviteterna sedan går vidare för att överskrida samhällets gränser eller kritiserar den manliga hegemonin. Slutsatsen blir därmed att kvinnorummen på folkbibliotek är alltså enbart en utgångspunkt för mothegemonisk aktivitet inom könsmaktsordningen och inte en emancipatorisk praktik.