Ett nytt verktyg, samma plikter - En analys av generativ AI i advokatverksamhet i ljuset av god advokatsed

Sammanfattning

Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken ska en advokat redbart och nitiskt utföra anförtrodda uppdrag och iaktta god advokatsed. Bestämmelsen speglar advokatyrkets särskilda ansvar och aktualiserar bland annat krav på tystnadsplikt och diskretion, omsorg och kompetens samt lojalitet. Uppsatsen behandlar hur advokatetiska krav påverkas när generativ artificiell intelligens (GAI) används som arbetsverktyg i advokatverksamhet. Uppsatsens syfte är först att undersöka vilka advokatetiska problem som kan uppstå vid användning av GAI, särskilt i relation till tystnadsplikt och diskretion, omsorgsplikt och kompetens, lojalitetsplikt och intressekonflikter samt krav på oberoende. Därefter analyseras i vilken utsträckning det nuvarande advokatetiska ramverket är tillräckligt för att hantera dessa problem och om det finns behov av förtydliganden eller vidare normutveckling. Genomgången visar att GAI framför allt aktualiserar risker knutna till kontrollen över klientinformation och åtkomst, särskilt när uppgifter hanteras i system där datalagring, vidareanvändning eller tredjepartsåtkomst kan förekomma. Vidare framträder kvalitets- och tillförlitlighetsproblemen. Verktygen kan producera övertygande men felaktiga uppgifter och källhänvisningar, vilket skärper kravet på kontroll och verifiering innan material används i rådgivning eller processhandlingar. Uppsatsen belyser även lojalitets- och konfliktaspekter, där risken ligger i att klientintressen inte hålls tillräckligt separerade eller att bedömningar påverkas av bristande överblick över informationsflöden. Slutligen behandlas risken för överberoende och ”automation complacency”, vilket kan urholka advokatens självständiga analysarbete. GAI inte är oförenlig med god advokatsed i sig, men advokatetisk förenlighet är villkorsstyrd. För att plikterna ska kunna upprätthållas krävs att användningen sker under kontrollerade former, att klientinformation hanteras under advokatens kontroll, att AI-utdata behandlas som preliminärt material som systematiskt granskas samt att det slutliga professionella omdömet och ansvaret för bedömningen förblir advokatens. Sammantaget bedöms det nuvarande advokatetiska ramverket vara tillräckligt på principnivå, men det finns behov av förtydliganden på tillämpningsnivå för att öka förutsebarheten vid GAI-användning.