Flitiga flickors duktighet och pratiga pojkars hybris : En kvalitativ fallstudie av flickor och pojkars muntliga deltagande i samhällsvetenskapliga diskussioner

Sammanfattning

Svenska skolan är tydlig med att skolan ska förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för flickor och pojkar, men enligt en stor mängd tidigare forskning deltar flickor mindre muntligt än pojkar. Detta kan i förlängningen leda till att flickor inte får samma möjligheter att öva på att delta i det offentliga samtalet och därmed inte skaffa sig de färdigheter som krävs för ett aktivt samhällsliv. Mot bakgrund av detta undersöker denna fallstudie om flickor och pojkar skiljer sig åt i deras muntliga deltagande, självförtroende och samhällsvetenskapliga kunnande. Syftet handlar alltså om att bidra till en fördjupad kunskap inom området för flickor och pojkars deltagande i helklassdiskussioner. Det teoretiska ramverket är baserat på Jakobssons genusteori (2000) såväl som ett öppet klassrumsklimat. Materialet är baserat på observationer från fyra klassrumsobservationer, fyra intervjuer med tillhörande lärare samt 93 elevenkäter. Lärarnas perspektiv på elevernas muntliga deltagande framhävs såväl som elevernas självförtroende i relation till sina skolprestationer inom samhällskunskap. Observationerna och intervjuerna har analyserats kvalitativt medan elevenkäterna analyserats kvantitativt. Resultaten visade på att flickorna deltog mer under Lektion 1 och 4, medan pojkarna var aktivare under Lektion 2 och 3. Redan här motsäger våra resultat tidigare forskning som menar på att flickor generellt sett deltar mindre än pojkar. Däremot pratade pojkarna oftare med självförtroende, hela tre av fyra gånger jämfört med flickornas en av två gånger. Vad gäller samhällsvetenskapligt kunnande visade sig å andra sidan flickorna vara på en högre kunskapsnivå jämfört med pojkarna. Alltså, flickorna deltog ungefär lika mycket som pojkarna men talade med mindre säkerhet trots att de visar på högre samhällsvetenskapligt kunnande. Lärarna lyfte fram självförtroende, bekvämlighet, och kunskaper som grundförutsättningar för ett högt deltagande. Från enkäterna kunde man se att pojkarna överskattade sin egen förmåga, medan flickorna visade på ett lägre självförtroende och en underskattning av sin egen förmåga. Denna underskattning leder till ett lägre deltagande, trots att de har bättre betyg än pojkarna. Fallstudiens resultat mynnar ut i att flickor tillskriver sig själva vissa könsnormer och därmed blir medskapare i ett genussystem som aktivt försämrar deras möjligheter att delta aktivt i samhällsdebatten.