Företagshälsovårdens arbete med organisatorisk och social arbetsmiljö hos uppdragsgivare : En kvalitativ studie utifrån personalen på företagshälsovårdens erfarenheter

Sammanfattning

Studien visar att företagshälsovården arbetar på samtliga nivåer, individ, grupp och organisation med insatser relaterade till organisatorisk och social arbetsmiljö hos sina uppdragsgivare. En trend syns riktad från individinsatser mot fler organisatoriska insatser. Arbete sker utifrån perspektiven främjande, förebyggande och rehabiliterande där främjande och förebyggande arbete fortsatt behöver stärkas och utvecklas. Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen skapade av Myndigheten för arbetsmiljökunskap finns som vägledande stöd i företagshälsovårdens arbete. Dessa är inte fullt implementerade, dock visar studien att företagshälsovårdens arbete på flera sätt är förenligt med riktlinjerna. Relationen mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården visade sig även vara betydande för företagshälsovårdens involvering och grundades på tillit och förtroende. Denna kunskap kan belysa hur arbetssätt kan förbättras för att öka involvering och evidensbaserat arbete av företagshälsovården för en förbättrad organisatorisk och social arbetsmiljö hos uppdragsgivare samt bidra till målen i Sveriges nya arbetsmiljöstrategi. I Sverige finns ett växande problem med ohälsa i arbetslivet på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och Företagshälsovården som expertresurs ses underutnyttjad. Det saknas kunskap om hur företagshälsovården arbetar med organisatorisk och social arbetsmiljö hos uppdragsgivare, vilka arbetssätt och riktlinjer som används. Myndigheten för arbetsmiljökunskap tillhandahåller riktlinjer som stöd i arbetet sedan 2015 men det är oklart i vilken utsträckning de används. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur personal inom företagshälsovården arbetar med organisatorisk och social arbetsmiljö hos uppdragsgivare. För att undersöka detta utfördes 12 intervjuer med personal på tre företagshälsor. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera mönster genom koder, kategorier och teman.