Framtidens stadsplanering? : Förutsättningar för AI vid planeringen av urbana ekosystemtjänster i Stockholms kommuner

Sammanfattning

Städer, med hög befolkningstäthet, hårdgjorda ytor och byggda strukturer, lockar allt fler människor, och urbaniseringens effekter sätter spår på naturen och klimatet. Städer ses allt oftare som frikopplade från naturen, men nätverk av ekosystemtjänster är fortfarande fundamentala för människans välbefinnande. Om urbana ekosystemtjänster integreras i stadsplanering kan de bidra till att lösa många av de miljörelaterade problem som uppkommer i städer, och till att öka städers resiliens. Artificiell Intelligens (AI) har tagit allt större plats i samhället och inom miljöområdet, och trots att många aspekter av AI och hållbar utveckling har studerats, saknas det forskningsunderlag kring hur AI-teknik har tillämpats i arbetet med att integrera och stötta urbana ekosystemtjänster inom stadsplanering. Stockholmsregionen behöver exploateras och förtätas ytterligare i takt med urbanisering och befolkningsökning. Samtidigt förväntas klimatrelaterade händelser som kraftiga skyfall och intensiva värmeböljor att öka i Stockholm, och flera av stadens miljömål med anknytning till urbana ekosystemtjänster visar på en osäker måluppfyllelse. Mot denna bakgrund är syftet med studien att undersöka hur AI-teknik kan användas för att integrera urbana ekosystemtjänster i planeringen av Stockholms kommuner. Studien avgränsas till ett antal kommuner inom Stockholmsregionen, och till ett antal urbana ekosystemtjänster av relevans för staden. Genom en litteraturstudie samt intervjuer med kommunala planerare presenteras en översikt över kommunernas förutsättningar för att integrera urbana ekosystemtjänster inom detaljplanering, och för att tillämpa AI-teknik inom området. Studiens resultat visar att ekosystemtjänster som begrepp inte definieras i Plan- och Bygglagen, men att det finns en uppsjö av verktyg och metoder som kan stötta kommunala planerares arbete med att integrera ekosystemtjänster. Trots en hög medvetenhet om ekosystemtjänsters värde, och riktlinjer för att integrera dem i detaljplaneprocessen, uppstår ofta målkonflikter där naturen får stå tillbaka mot ekonomi och politiska direktiv om ökad exploatering. Samtidigt finns ett stort fokus på ett antal ekosystemtjänster som har en tydlig koppling till klimatanpassning inom kommunernas detaljplaneprocesser. Vidare visar resultatet att AI-användningen inom kommunerna generellt är låg, och att utmaningar som informationssäkerhet och kompetensbrist riskerar att hindra tillämpandet. Ett antal områden där AI har potential att förbättra bland annat datainsamling och analys identifieras i resultatet, och studien lägger grund för vidare forskning inom området. Studien betonar även vikten av att anta ett systemperspektiv för att säkerställa en fortsatt produktion av ekosystemtjänster, och därtill en stärkt resiliens i sårbara städer.