Uppsats

FRÅN LÅGRÄNTEMILJÖ TILL RÄNTECHOCK : En studie av kapitalstruktur och riskjusterad aktieavkastning i svenska börsnoterade fastighetsbolag

Yrkesexamen på avancerad nivå

Umeå universitet/Företagsekonomi

Publicerad: 2026

Språk: Svenska

Nyckelord

klicka för att söka

⌕Fastighetsbolag ⌕Difference-in- Difference ⌕Fixed effects ⌕kapitalstruktur ⌕skuldsättningsgrad ⌕riskjusterad aktieavkastning ⌕alfa ⌕Fama och Frenchs femfaktormodell ⌕räntehöjningar ⌕finansiell hävstång

Sammanfattning

Den svenska fastighetssektorn kännetecknas av hög skuldsättning och ett stort beroende av extern finansiering, vilket gör sektorn särskilt känslig för förändringar i ränteläget. Efter en lång period av historiskt låga räntor skapade de snabba och kraftiga räntehöjningarna som inleddes 2022 ett betydande finansiellt tryck på fastighetsbolagen, vilket aktualiserar frågan om hur kapitalstruktur relaterar till marknadens värdering under sådana förhållanden. Denna studie analyserar hur skuldsättningsgraden har utvecklats i svenska börsnoterade fastighetsbolag under perioden 2020-2025, samt undersöker om det finns ett statistiskt samband mellan skuldsättningsgrad och riskjusterad aktieavkastning. Därtill analyseras om sambandet varierar beroende på bolagsstorlek, och om fastighetsbolagens kapitalstrukturutveckling avviker från börsnoterade bolag med liknande initial skuldsättningsgrad inom andra sektorer efter räntehöjningarna 2022. Studien tillämpar en kvantitativ och deduktiv ansats och bygger på paneldata för samtliga fastighetsbolag noterade på Nasdaq Stockholm och First North. Riskjusterad avkastning estimeras med hjälp av Fama och Frenchs femfaktormodell, och sambandet med skuldsättningsgrad testas genom Fixed Effects-regressioner. En Difference-in-Difference analys används för att jämföra kapitalstrukturutvecklingen mot en kontrollgrupp av bolag med liknande initial skuldsättningsgrad. Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad och riskjusterad avkastning, vilket indikerar att högre skuldsättning är associerat med lägre riskjusterad avkastning under perioden. Sambandet drivs dock i hög grad av extremvärden och bör tolkas med försiktighet. Inga statistiskt signifikanta skillnader i sambandet påvisas mellan Large-, Mid- och Small Cap-bolag. Difference-in-Difference analysen visar att fastighetsbolagen ökade sin skuldsättningsgrad betydligt mer än kontrollgruppen efter räntehöjningarna 2022, vilket tyder på att sektorn haft begränsad förmåga att anpassa sin kapitalstruktur i det förändrade ränteläget. Sammantaget bidrar studien med ny empirisk evidens om sambandet mellan kapitalstruktur och aktieavkastning i en räntekänslig sektor under en period av kraftigt stigande räntor.