Kapitalstruktur i svenska fastighetsbolag : En kvantitativ studie om hur svenska fastighetsbolag formar sin kapitalstruktur

Sammanfattning

Bakgrund: Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv och ekonomiskt betydelsefull sektor i Sverige med ett starkt beroende av extern finansiering. Kombinationen av hög skuldsättning och känslighet för ränteförändringar gör att kapitalstrukturvalen som företagen väljer ger stor påverkan på företagsnivå, men även på den finansiella stabiliteten i stort. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kapitalstruktur i svenska fastighetsbolag samt att analysera om samband skiljer sig mellan verksamhetstyper och ägarformer under perioden åren 2020–2023. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ ansats med årsvisa tvärsnittsmodeller. Sekundärdata från åren 2020–2023 analyseras genom korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Datamaterialet har inhämtats från Orbis och Business Retriever och kompletterats vid behov med uppgifter från bolagens årsredovisningar. För att undersöka skillnader mellan grupper används dummyvariabler och interaktionstermer. Teori: Uppsatsen tar stöd från två centrala teorier: Trade-off teorin och Pecking Order-teorin. Trade-off teorin handlar om att mäta fördelarna med skuldsättning gentemot risken som finns som till exempel en konkurs. Pecking Order teorin menar att företag föredrar intern finansiering framför skuldfinansiering och skuld framför nyemission av eget kapital. Slutsatser: Resultaten visar en tydlig nedgång i skuldsättningsgrad mellan åren 2020 -2023. I regressionsmodellerna uppvisar företagsstorlek ett återkommande negativt samband med skuldsättningsgrad och är statistiskt signifikant i flera år, särskilt från år 2022 och framåt. Materiella tillgångars värde är negativt och signifikant under åren 2020–2021 men tappar statistisk betydelse, åren 2022–2023. Skatteskölden är positiv och signifikant under år 2022, medan lönsamhet och tillväxt inte uppvisar robusta statistiska samband i årsvisa skattningar. Dummyvariabler och interaktionstermer indikerar att skillnader mellan grupper främst kan framträda i enstaka år snarare än som stabila mönster över hela perioden.