Fyllda krävor hos kycklingar vid slakt - en kartläggning av krävinnehåll vid slakt och möjliga orsaker till fyllda krävor

Sammanfattning

Kassationer av slaktkycklingar till följd av fyllda krävor vid slakt innebär betydande ekonomiska förluster för såväl slakterier som uppfödare. Fyllda krävor är en vanlig orsak till kassation, och förekomsten har ökat under de senaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga faktorer som påverkar förekomsten av fyllda krävor vid slakt samt att analysera krävans innehåll. Studien bestod av tre delar: (1) intervjuer med uppfödare om utfodring och rutiner inför slakt, (2) gårdsbesök där kycklingars krävor bedömdes och individer följdes till slakteriet för dissektion vid köttbesiktningen, samt (3) en pilotstudie där effekterna av måltidsutfodring på kräva och muskelmage undersöktes i ett kontrollerat försök på försöksstation. Det begränsade urvalet av gårdar i intervjustudien gör det svårt att dra slutsatser kring huruvida rutiner under uppfödning påverkar krävfyllnad vid slakt men hantering av foderkoppar i samband med förberedelse på gården inför slakt och användning av vete framstod som intressanta faktorer att studera vidare. Gårds- och slakteristudien visade inga tecken på att reflux förekom i någon högre utsträckning under transport eller vid slakt, då krävor som bedömdes som tomma på gården även var tomma vid köttbesiktningen. Dock förekom en viss variation i krävans fyllnadsgrad mellan gård och slakteri, vilket kan tyda på att viss reflux kan förekomma. En annan förklaring är att krävbedömning via palpering är en subjektiv bedömning vilket kan orsaka viss variation mellan bedömningstillfällen och bedömare. Analyser av pH-värden visade dessutom att pH-värdet var högre i krävan än i muskelmagen, vilket ytterligare stödjer att omfattande reflux inte skett. Innehållet i krävor med innehåll var i stor utsträckning vete eller foder, trots att vete enligt uppgift fasats ut tre dagar före slakt. Detta tyder på att vete kan bidra till ökad förekomst av fyllda krävor, även vid till synes korrekt utförd foderborttagning inför slakt. Resultaten tyder även på att majoriteten av kycklingarna har måttligt eller dåligt utvecklade muskelmagar samt att en större andel med välutvecklade muskelmagar hade innehåll i krävan vid slakt. Pilotstudien visade att måltidsutfodring påverkar kycklingarnas foderintag och användning av krävan. En stor andel av måltidsutfodrade kycklingar fyllde krävan inför planmässigt genomförda foderuppehåll och förbrukade det lagrade fodret under perioden utan foder. I jämförelse visade ad libitum (ad lib) utfodrade kycklingar ett mer jämnt foderintagsmönster. Vid slakt hade en lägre andel av de måltidsutfodrade kycklingarna innehåll i krävan jämfört med ad lib gruppen, vilket tyder på att måltidsutfodring kan minska risken för fyllda krävor vid slakt. Fram till 21 dagars ålder observerades ingen signifikant skillnad i kroppsvikt mellan de olika grupperna. Vid 26 dagars ålder vägde däremot kycklingarna som utfodrats med fri tillgång till foder signifikant mer än de som fått måltidsutfodring. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas i muskelmagens utveckling mellan grupperna, med undantag för bredden på isthmus (gränsen mellan körtelmage och muskelmage) där de måltidsutfodrade kycklingarna hade en signifikant bredare isthmus.