Generativ AI i dataanalysprocesser

Sammanfattning

Generativ artificiell intelligens har utvecklats snabbt och fått en allt större betydelse i dataanalytiskt arbete, särskilt genom AI-baserade verktyg som kan stödja kodgenerering, databearbetning, visualisering och problemlösning. Denna studie syftade till att undersöka hur möjligheter, begränsningar och förändrade arbetssätt kan uppstå när yrkesverksamma analytiker använder generativ AI i dataanalysprocesser inom organisatoriska sammanhang. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer inom dataanalysrelaterade roller. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys med abduktiv inriktning. Studien tog stöd i ett sociomateriellt perspektiv, med särskilt fokus på Leonardis begrepp mänsklig och materiell agens, handlingsmöjligheter, handlingsbegränsningar och sammanvävning. Genom detta perspektiv analyserades samspelet mellan analytikerns mänskliga agens och generativ AI:s materiella egenskaper i relation till praktiskt analysarbete. Resultatet visade att generativ AI bidrog till att effektivisera tekniska och rutinmässiga moment, såsom kodskrivning, felsökning och databearbetning. Detta gjorde att analytikerns arbete i större utsträckning kunde riktas mot tolkning, affärsförståelse och strategiskt beslutsstöd. Resultatet visade även att generativ AI fungerade som ett kognitivt bollplank vid problemlösning, där tekniken användes för att testa idéer, strukturera tankar och utveckla resonemang i en mer iterativ analysprocess. Samtidigt framkom att generativ AI är beroende av mänsklig kontext och affärsförståelse för att kunna generera relevanta resultat i organisatoriska sammanhang. Bristande tillförlitlighet, hallucinationer och risken för missvisande svar gjorde därför validering, kritisk granskning och kontroll till viktiga delar av analysarbetet. Sammanfattningsvis visar studien att generativ AI kan ha en stödjande och omformande roll i dataanalysprocesser. Tekniken fungerade som ett stöd för effektivisering, problemlösning och idéutveckling, men ersatte inte analytikern. I stället omformades samspelet mellan människa och teknik genom att arbetsuppgifter omfördelades, samtidigt som behovet av mänskligt omdöme, ansvar och kontextualisering förstärktes.