Hållbarhet i jordbruket – vad är problemet? : en policyanalys av EU-kommissionens vision för jordbruk och livsmedel

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur begreppen hållbarhet och hållbar utveckling används, framställs och (o)problematiseras i Europeiska kommissionens meddelande om en gemensam vision för jordbruk och livsmedel. Jag har använt en kvalitativ forskningsansats och använt mig av analysmetoden ”What’s the problem represented to be” Bacchi (2009) för att uppfylla syftet. Med hjälp av Nightingale et als (2029) teoretiska ramverk om narrativ om hållbarhet och hållbar utveckling har jag dragit följande slutsatser. Hållbarhet och hållbar utveckling används sparsamt i EU-kommissionens meddelande om en vision för jordbruk och livsmedel, och visar sig vara en tråd som ofta tappas bort. Visionens vaga definition gör att begreppen inte ger någon tydlig riktning för arbetet framåt. De tre pelarna för hållbar utveckling lyfts uppredande gånger, utan att visionen uttalat nämner hållbarhet eller hållbar utveckling. När begreppen väl används är det ofta i relation till den miljömässiga pelaren av hållbar utveckling och återkommande i samband med betoning på konkurrenskraft. Således återfinns underliggande antaganden om tillväxtbaserade narrativ på utveckling, som rättfärdigas genom fokus på grön tillväxt. Det uttrycks även en stark tilltro till att EU besitter normer vad gäller hållbarhet som övriga världen bör ta efter. Brist på sådan global ömsesidighet poängteras i visionen som den stora utmaningen för att marknaden ska belöna hållbarhetsinsatser. Det kapitalistiska systemet utgör därmed utgångspunkten för samtliga lösningar som presenteras i visionen. Visionen lägger fokus på regelförenkling och betonar att hållbarhetsarbetet i den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) ska övergå från obligatoriska villkor till frivilliga incitament, som rättfärdigas med ökad flexibilitet och minskad administrativ börda för jordbrukare. I kombination med en förändrad budgetstruktur påverkas transparensen och konkurrensen kring vilka medel som går till hållbar utveckling, och framförallt vilken typ av hållbar utveckling, inom den gemensamma jordbrukspolitiken.