Halmhäckar till slaktgrisar : jämförande studie av tre olika modeller

Sammanfattning

Fria i sin naturliga miljö spenderar grisar största delen av sin vakna tid till att undersöka sin omgivning och leta efter föda. Tamgrisarnas beteende har inte nämnvärt förändrats och deras naturliga beteende är fortfarande jämförbart med vildsvinens. I våra moderna produktionssystem kan detta resultera i stora problem, lidanden och kostnader i de besättningar som inte arbetar förebyggande och underlättar för grisarna att kunna utföra sina naturliga beteenden. Halm har i flera studier visat sig vara en effektiv miljöberikning då halmen efterliknar de material grisen bökar, tuggar och äter i naturen. Ständig tillgång till halm förebygger och minskar förekomsten av svansbitning och andra onormala beteenden och är också ett lagkrav. Djurskyddskontrollerna noterar brister gällande strökvalitet och användning av halm vid ca 15% av kontrollerna. Halmhäckar kan bidra till att göra stallmiljön mer stimulerande och vara ett hjälpmedel för att kunna erbjuda grisarna ständig tillgång till ren halm. Denna studie är ett led i att kunna öka djurvälfärden inom grisproduktionen och utgör en pilotstudie i projektet ActPig vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Projektet arbetar med att utveckla en halmhäck som ska säkerställa tillräckliga halmgivor så att grisarnas beteendebehov tillgodoses utan att boxhygienen försämras. Syftet med studien var att genom beteendeobservationer jämföra tre olika modeller av halmhäckar för att försöka utröna vilken av dem som hade störst potential gällande ökad halmtillgång och möjliggörande av utforskande beteende. I studien undersöktes 54 grisar fördelade i 6 boxar som försetts med varsin halmhäck. De olika typerna av halmhäckar var en hängande halmhäck (korg), samt en liten och en stor vägghängd halmhäck. Varje typ av halmhäck förekom i två boxar och totalt studerades 18 grisar per typ av halmhäck. Grisarnas beteenden studerades under fyra dagar i samband med strötilldelningen i stallet. För de flesta beteenden noterades inga signifikanta skillnader mellan halmhäckarna. Störst potential bedöms den hängande halmhäcken ha då den visade högst andel utforskande beteenden av de tre modellerna. Den visade signifikans gällande bökande (p = 0,0504) jämfört med den lilla häcken men den gav minst halmmängd och behöver därför vidareutvecklas med avseende på att kunna ge ökad halmtillgång till grisarna.