Hälsa i styrdokument för idrott och hälsa : en analys av gymnasieskolans ämnesplaner mellan åren 1994–2025.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur hälsobegreppet formuleras och förstås i ämnesplanerna för idrott och hälsa i gymnasieskolan, med särskilt fokus på relationen mellan det patogena och salutogena perspektivet. Studien avser även att belysa i vilken utsträckning styrdokumentens formuleringar skapar förutsättningar för ett bredare, holistiskt hälsoperspektiv i undervisningen. Med utgångspunkt i följande frågeställningar: 1: Hur definieras och formuleras hälsa språkligt i ämnesplanerna för idrott och hälsa och hur har detta förändrats över tid? 2: Vilka konsekvenser får närvaron eller avsaknaden av en tydlig definition av hälsobegreppet? Teori och metod: För att undersöka och skapa förståelse för hälsobegreppets förändring i ämnesplanerna, appliceras en diskursanalys, en lämplig metod vid undersökning av språk och texter. Materialet tolkas utifrån ett salutogent och patogent perspektiv på hälsa. Resultatet tolkas sedan utifrån studiens teoretiska ramverk av KASAM känsla av sammanhang en teori av Aaron Antonovsky. Resultat: Resultaten från följande studie visar att ämnesplanen från 1994 (Lpf94) innehåller en bred och mer salutogen definition av hälsa, bestående av en fysisk, psykisk och social dimension. Ämnesplanen från 2011 (Lgy11) har ingen tydlig definition av hälsa men genomsyras av ett patogent perspektiv, med stort fokus på fysiska aspekter och riskförebyggande. Den fysiska aspekten genomsyrar och dominerar i samtliga ämnesplaner. Ämnesplanen i Lgy25 innehåller mer utav en helhetssyn och salutogent perspektiv på hälsa men utan tydlig definition. Slutsats: Följande studie visar att ämnesplanerna i Lpf94, Lgy11 och Lgy25 domineras av en fysisk hälsodiskurs och uttrycken för hälsa i ämnesplanerna, både skapar och begränsar förutsättningar för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Applicerandet av KASAM i ämnesplanerna synliggör delar av hälsa, vilka kan bidra till ett salutogent arbetssätt. För att lärare och i sin tur elever ska få möjlighet att utveckla en bred förståelse av hälsa, behöver lärare ett reflekterande och analyserande arbetssätt av ämnesplanerna och hur hälsa uttrycks.