Hantering av ekonomisk brottslighet i revisionsyrket : En kvalitativ studie om hur revisorer uppfattar, bedömer och hanterar risker vid misstanke om ekonomisk brottslighet

Sammanfattning

Titel: Hantering av ekonomisk brottslighet i revisionsyrket - En kvalitativ studie om hur revisorer uppfattar, bedömer och hanterar risker vid misstanke ekonomisk brottslighet Författare: Herman Herlitz Rydergård & Filip Söderqvist Handledare: Linus Axén Nyckelord: Ekonomisk brottslighet, revisor, oegentligheter, bedrägeri, penningtvätt, uppsåt, kundkännedom Bakgrund: Ekonomisk brottslighet som bokföringsbrott, bedrägerier och skattebrott orsakar årligen stora samhällsekonomiska förluster och underminerar förtroendet för finansiell rapportering. Revisorns roll är central i att upptäcka och hantera dessa oegentligheter. Arbetet präglas av komplexa juridiska, etiska och professionella överväganden. Trots tydliga regelverk visar tidigare forskning att revisorer inte alltid agerar vid misstanke, ofta på grund av osäkerhet eller rädsla för konsekvenser. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i detta dilemma och undersöker hur revisorer i praktiken uppfattar, bedömer och hanterar misstankar om ekonomisk brottslighet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur revisorer i praktiken uppfattar, bedömer och hanterar risker kopplade till ekonomisk brottslighet. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt och utgår huvudsakligen från ett deduktivt angreppssätt kompletterat med induktiva inslag. Empiri har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Det insamlade materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod för att identifiera återkommande mönster och centrala teman i respondenternas utsagor. Slutsats: Studiens resultat visar att revisorns arbete präglas av en balans mellan rutiner, individuellt omdöme och etiska överväganden. Vad som utgör ekonomisk brottslighet är inte alltid tydligt, och begreppet uppsåt framstår som centralt i hur oegentligheter tolkas. Faktorer som bristande insyn, tystnadsplikt och tillit till kunden påverkar hanteringen av misstankar. Trots flera verktyg och stödstrukturer för att upptäcka och agera vid misstanke finns det en tydlig komplexitet i revisorns arbete mot ekonomisk brottslighet.