Hårdare tag mot ungdomsbrottsligheten : Konsekvenserna av lagförslaget sänkt straffbarhetsålder

Sammanfattning

Denna studie har ämnat att kartlägga konsekvenserna av lagförslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid allvarligare brottslighet under fem år med avseende för brott med ett minimistraff på 4 år i fängelse. Där studiens fokus är att kartlägga konsekvenserna för Kriminalvården, Polismyndigheten och socialtjänsten samt det brottsförebyggande arbete för barnen. Tidigare forskning om sänkt straffbarhetsålder är begränsad men har visat negativa effekter för ungdomsbrottsligheten. Vidare har tidig kontakt med rättsväsendet visat på negativa effekter för det brottförebyggande arbetet gällande barn. Även forskningen kring konsekvenserna för myndigheterna är begränsad och därmed ämnar denna studie till att fylla denna kunskapslucka. Studien har en kvalitativ ansats och genomförde 12 semistrukturerade digitala intervjuer med yrkesverksamma i de tidigare nämnda myndigheterna för att få svar på frågeställningarna. Resultatet i studien visar ett behov av mer kompetens hos personalen genom utbildningar samt mer personal. Det framgår även att det kommer behövas nya rutiner, arbetssätt och mer resurser. Vidare kommer även samverkansformer behöva förändras och att myndigheterna anser sig få laga efter läge. Resultatet påvisar även konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet där det lyfts att lagförslaget kan bidra till förstärkandet av den kriminella identiteten och en fortsatt brottslighet. Vidare anses det även kunna bidra till en förskjutning av fokuset ifrån tidiga insatser till mer repressiva åtgärder. Slutligen finns en oro att lagförslaget ska medföra utmaningar som innebär en risk för barns utveckling och att verkställigheten inte blir brottsförebyggande då det är svårt att tillgodose barnens behov och säkerhetskrav.