Historien om grönområden : En studie om gröna kulturmiljöer i kommunal planering

Sammanfattning

Gröna kulturmiljöer är platser med stora värden av olika slag, men som medvetenheten kring är låg. Kunskapen om hur man förstår kulturmiljövärden i grönområden är begränsad, och för den vanliga invånaren fyller grönområden främst ett rekreativt syfte. Men i takt med hot från exploatering och klimatförändringar blir det en viktig fråga. Kulturmiljöer kan inte återskapas när de förstörts, så att skydda dem är av stort värde om de ska finnas kvar till framtiden. Det är dock en utmaning i den kommunala planeringsprocessen, både på grund av kunskap och andra motsättande behov som finns i kommunen. Den här studien syftar till att undersöka hur gröna kulturmiljöer kan omsättas från ett teoretiskt begrepp till att förstås i den kommunala kontexten. Det handlar både om vad det innebär och hur det kan hanteras med hjälp av olika typer av strategier. Studien har gjorts som en metodkombination i två steg, där undersökningen först tolkar vad lagrummet säger om gröna kulturmiljöer i en dokumentstudie. Därefter görs andra delen som en fallstudie där två kommuner undersöks, Helsingborgs stad och Växjö kommun, för att förstå hur de arbetar med gröna kulturmiljöer. Detta har gjorts genom en kombination av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Analysen av studien har gjorts utifrån ett teoretiskt ramverk med två delar: förståelse av gröna kulturmiljöer och planeringsprocessen. Resultatet visar att gröna kulturmiljöer behöver ses som ett brett begrepp i vad det innefattar. Det är beroende av spåren av historiskt bruk som går att avläsa i dem, och av den fysiska kontexten de är placerade i. Gröna kulturmiljövärden bör även ses som ett verktyg för att utveckla urbana grönområden för ökat välmående för invånarna. Vidare behöver kommunerna, för att arbeta med gröna kulturmiljöer, hantera deras föränderlighet och de osäkerheter som påverkar och kommer påverka dessa ytor. Det handlar särskilt om hotet om exploatering och klimatförändringar. Resultatet belyser även behovet av kunskapsutbyte mellan olika nivåer för att sprida kunskap om gröna kulturmiljöer, och på så sätt öka intresset och viljan att bevara och utveckla dem.