Högstadieelevers upplevelser av begreppslistor och uppfattningar om biologiundervisningens relevans

Sammanfattning

Ett återkommande problem som lyfts i diskussioner om biologiundervisning är att ämnet upplevs som faktatungt och svårt att relatera till, vilket kan påverka elevers engagemang och lärande. Denna studie syftar därför till att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever arbete med begreppslistor i biologi samt hur de beskriver biologiundervisningens relevans i relation till vardag, hälsa och samhällsfrågor. Genom en kvalitativ metod, där fokusgruppsintervjuer genomfördes med åtta elever, identifierades tre huvudsakliga teman. Två av dessa belyser för- och nackdelar med arbete med begreppslistor, medan det tredje temat visar hur eleverna uppfattar biologiundervisningens relevans. Temana ”Fördelar med begreppslistor” och ”Nackdelar med begreppslistor” visar att listorna kan stödja grundläggande förståelse och fungera som en bas för progression, men även att eleverna efterfrågar nivåanpassning och att listorna kan upplevas som begränsande. Det tredje temat, ”Upplevd relevans av biologikunskaper”, visar att biologikunskaper uppfattas som betydelsefulla i vardagliga och sociala sammanhang, i relation till hälsa och kroppslig förståelse, i frågor om miljö och hållbarhet, samt i framtida livsval. Douglas Roberts kunskapsemfaser och Blooms taxonomi användes som analytiska linser för att synliggöra skillnader i kognitiva nivåer och kunskapsemfaser mellan elevernas utsagor om begreppslistor respektive undervisningsrelevans. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur olika arbetssätt i biologiundervisningen aktiverar skilda kunskapsemfaser och kognitiva nivåer, vilket kan stödja didaktiska överväganden kring hur undervisningen kan balansera struktur och meningsskapande för att stärka elevers engagemang och förståelse.