Hönan och Ägget : En studie om tamhönans (Gallus gallus) introduktion, spridning och betydelse i det nordiska samhället från järnålder till medeltid

Sammanfattning

Denna uppsats behandlar relationen mellan människa och tamhönan under nordisk järnålder (här definierad som tiden mellan 500 f.Kr. och 1100 e.Kr.) och nordisk medeltid (här definierad som tiden mellan ca 1100 e.Kr. och 1530 e.Kr.). Särskild handlar den vilken symbolisk roll hönan hade för människan och samhället vid denna tid. För att utläsa detta har jag använt mig av en interdisciplinär metod och jämfört flera historiska skrifter, arkeologiska rapporter och tolkat arkeologiskt fyndmaterial samt senare folktro. Uppsatsen ämnar att icke enbart studera hönan som en mänsklig födokälla synvinkel utan även tolka den ur ett djupare perspektiv med respekt för dess egna agens. Den behandlar även hur ursprunget till dessa synvinklar liknar tidigare samhällen runt medelhavets relation till djuret som i sin tur kan ha påverkat den nordliga synen. Utöver människans bruk av hönan har även hönans roll i utvecklingen av samhället efter sin introduktion diskuterats. Hönans introduktion till och spridning inom Skandinavien är även av särskilt intresse och kartläggs med hjälp av osteologiskt fyndmaterial.