Sammanfattning

Syftet med studien var att bidra med fördjupad förståelse om hur HRBPs upplever och hanterar spänningarna mellan operativt och strategiskt arbete i svensk kontext, samt hur dessa spänningar kan ta sig uttryck i HRBP-rollen. Studien utgår från ett paradoxteoretiskt perspektiv där relationen mellan operativt och strategiskt arbete förstås som ömsesidigt beroende men samtidigt som en motstridig dualitet. En kvalitativ metod har använts i studien, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 HRBPs från olika organisationer. Det empiriska materialet analyserades tematiskt med stöd i den teoretiska referensramen. Studiens resultat indikerar att spänningarna mellan operativt och strategiskt arbete i många fall tar sig uttryck genom otydliga roller (organiseringsspänningar) och motstridiga krav (prestationsspänningar). Studien framhäver att majoriteten av HRBPs upplever svårigheter med att hantera dessa motstridiga krav mellan strategiskt och operativt arbete parallellt, vilket gör att operativa krav tenderar att prioriteras framför strategiska initiativ på grund av att de upplevs mer akuta. Studien pekar även mot att denna prioritering riskerar att skapa en självförstärkande negativ cykel, där brist på strategiskt arbete leder till fortsatt ökning av operativa problem. Slutsatsen är att HRBP-rollen präglas av en komplex balansgång mellan operativt och strategiskt arbete. Spänningen skapar en upplevelse av hög arbetsbelastning och stress, samt hanteras mestadels genom ett antingen-eller perspektiv. För att möjliggöra ett mer effektivt hanterande av båda delar krävs tydligare strukturer, samsyn kring ansvar och bättre organisatoriska förutsättningar.

Utforska vidare

Liknande uppsatser

Uppsatser med liknande ämnen och nyckelord.