Identitet i omvandling

Sammanfattning

I takt med urbaniseringen och en ökad befolkning har stadsomvandling av tidigare verksamhetsområden blivit en vanlig process eftersom de utgör redan exploaterad och hårdgjord mark. Samtidigt har globaliseringen resulterat i urbana miljöer med alltmer likartade strukturer och karaktärsdrag, vilket lett till en ökad diskussion om lokalt kulturarv och identitet. 1900-talets verksamhetsområden har varit viktiga för industriutvecklingen och utgör ett industriellt kulturarv som återspeglar människors produktionsaktiviteter. Deras utformning står dock i konfikt med samtida stadsbyggnadsideal som förtätning och blandstad, vilket innebär att rivning och nybyggnad ofta prioriteras framför bevarande vid stadsomvandling. Därmed riskerar lokal identitet och kulturarv att gå förlorade. Planeringspraxis har ett ansvar för att hantera dessa utmaningar, samtidigt försvåras dock denna uppgift av platsidentitetsbegreppets komplexitet och dess inneboende motstridiga uppfattningar. Mot denna bakgrund syftar arbetet till att belysa hur befntliga verksamhetsområden och deras identitetsskapande värden kan förstås och integreras vid stadsomvandling, samt att bidra med kunskap som kan stödja kommuners arbete med att stärka platsidentitet i omvandlingen av verksamhetsområden. Arbetet bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och genomförs som en enfallsstudie av Nykvarn i Linköping. Empirin samlas in genom en kvalitativ dokumentstudie, platsanalys och semistrukturerade intervjuer. I dokumentstudien analyseras fyra planprogram för att undersöka vilka värden som framhävs respektive utelämnas i planeringsprocessen. Platsanalysen och intervjuerna riktas mot det specifka fallet Nykvarn och syftar till att identifera och analysera områdets identitetsskapande värden. Resultat och analys från de olika metoderna används för att utforma ett designförslag där design används som metod. Förslaget illustrerar hur ett verksamhetsområde kan omvandlas till en ny identitetsstark stadsdel. Studien bidrar till en ökad förståelse för platsidentitetens komplexitet och identiferar ett stort spann av identitetsskapande värden i 1900-talets verksamhetsområden. Vidare framkom att arbetet med platsidentitet saknar entydiga lösningar och behöver utgå från varje plats unika historia, förutsättningar och utvecklingspotential.