Ikoniska byggnader och publik opposition : Den praktiska tillämpningen av kommunikativ planering i fallet Nobel Center

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska planerings- ochbygglovsprocessen fungerar utifrån kommunikativa planeringsideal när det gällerprojektet Nobel Center som en representant för en ikonisk byggnad. Studiensforskningsfrågor avser vilken kritik som har riktats mot projektet, vilka aktörer som harframfört den och genom vilka arenor samt hur denna kritik har bemötts och hanterats.Ytterligare en fråga är hur samspelet mellan kritik, aktörsrespons ochplaneringsprocessens kommunikativa strukturer kan tolkas i ljuset av kommunikativplaneringsteori. En sista fråga är hur den svenska planerings- och bygglovsprocessenhar fungerat utifrån syftet med den kommunikativa planeringsmodellen när det gällergenomförbarhet och legitimitet i fråga om projektet Nobel Center. Metodologisktanvänds kvalitativ innehållsanalys av offentliga dokument och medierapportering,kompletterad med två expertintervjuer. Geografiskt avgränsas studien till Blasieholmenoch Stadsgårdskajen i Slussen. Resultatet visar att plan- och bygglagen sätter gränser förlokala politiska ambitioner och att valet att flytta projektet Nobel Center tillStadsgårdskajen, en plats med redan lagakraftvunnen detaljplan, innebar en förskjutningfrån deliberativa till teknokratiska processer, vilket begränsade utrymmet förkommunikativa instrument. Slutsatsen är att institutionella ramar kan begränsatillämpningen av kommunikativ planering, trots teoretisk ambition, vilket utmanarantaganden om dess roll i praktisk stadsutveckling.