LIS som verktyg i kommunal planering : En fallstudie om målkonflikter och avvägningar i samband med LIS-planering

Sammanfattning

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samhälle där våra landsbygder urholkas till förmån för urbana områden. För att bryta denna urbaniseringstrend måste landsbygdskommuner hitta innovationsrika lösningar som gör att gemene man lockas från staden och ut i vår landsbygd. Ett verktyg som kan vara landsbygdens räddning kallas för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). LIS ska möjliggöra för kommuner att exploatera strandnära. Stranden kan ses som en lukrativ resurs med många användningsområden. Historiskt finns ett lagstadgat strandskydd där inskränkningar endast får göras restriktivt. Med hjälp av LIS kan lättnader i strandskyddet vidtas som öppnar upp för strandnära bebyggelse. Denna studie syftar till att reda i hur LIS-som planeringsverktyg används av våra kommuner. Nutida samhällsplanering tenderar att ha stark hållbarhetsinriktning. Strandskyddet speglar ekologisk hållbarhet där utgångspunkten är att bibehålla goda livsvillkor för djur och natur. Samtidigt måste kommuner ges möjlighet att sträva efter ekonomisk hållbarhet. I detta hänseende blir tillväxtarbetet högst relevant. Denna studie utgår från tre kommuner, mer specifikt Malung-Sälen, Vansbro och Norsjö som har en sak gemensamt, alla är glesbygdskommuner. LIS-som planeringsverktyg utforskas med utgångspunkt i dess praktiska applicering, det vill säga hur det används av kommunerna och i vilket syfte. Ekonomisk hållbarhet speglar kommunens intressen att skapa tillväxt. Ekologisk hållbarhet handlar i detta hänseende om att hålla våra strandlinjer fria från exploatering. Det blir således två vitt skilda hållbarhetsprinciper som möts. Detta skapar en spänning som kan beskrivas som målkonflikter där exploatering möter bevaring. För att reda i dessa målkonflikter vänder sig denna studie till kommunikativa och rationella planeringsprinciper. Det är också dessa teorier som används för att analysera insamlat empiriskt material i form av intervjuer och dokumentstudier. Slutsatsen visar på att LIS som planeringsverktyg fyller en stark ekonomisk funktion. Det tillåter kommunerna att exploatera strandnära på idylliska platser. Detta skapar i sin tur attraktiva boendemiljöer som gör att det blir något åtråvärt att bo på landsbygden. Men detta sker inte helt friktionsfritt. Strandnära bebyggelse sker många gånger på bekostnad av ekologiska värden vilket skapar en friktionsbetonad planering.