Inget händer

Sammanfattning

Trender i ungas politiska engagemang är omtvistade, då förändringar sker i vilka frågor de är intresserade av, och i vilken grad de engagerar sig politiskt, samtidigt som ungas materiella verklighet präglas av en tilltagande osäkerhet och ökade krav på resurser. Denna studie ämnar förstå hur unga i Sverige förhåller sig till politik och framtid genom tolkningar av ungas upplevelser av politikens möjligheter. Forskningsfrågorna undersöker förhållningssätt till känslor av politisk maktlöshet och hur politiska framtidsvisioner formuleras och relaterar till det politiskt förflutna, för att bidra med en förståelse av ungas rörelse bort från politiken och dess konsekvenser. Arbetets teoretiska utgångspunkter är indelade i ramverk, processer och reaktioner. Ramverket utgörs av Taylors begrepp (2004) det sociala imaginära som för att analysera upplevelser av politikens möjlighet. Processerna utgår från Burnhams (2001) definition av avpolitisering, samt Söderbergs (2022) analys av subjektets död och kollektivt handlande. Reaktionerna baseras på fyra idealtyper från Mertons strainteori samt Baumans förklaring (2017) av romantisering av det förflutna. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med medlemmar i fyra ungdomsförbund och analysen har genomförts via empiriberoende argumentation. Analysen visar att unga upplever känslor av avpolitisering i hög utsträckning samt att tre typer av visioner förekommer bland de unga politiskt engagerade: den tillfredsställda, den omvälvande och den återpolitiserande. Detta arbete menar att de unga som har tappat hoppet om politiken är mest sannolika att fångas upp av en återpolitisering som romantiserar det politiskt förflutna.