Intergenerationella mönster på arbetsmarknaden : Föräldrars arbetsmarknadsdeltagande och unga vuxnas risk för arbetslöshet i Sverige

Sammanfattning

Unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden har länge varit en central fråga inom såväl forskning som politik, då övergången från skola till arbete präglas av både osäkerhet och ojämlikhet. Denna studie undersöker hur föräldrars arbetsmarknadsstatus hänger samman med unga vuxnas risk att själva vara arbetslösa, samt i vilken utsträckning detta samband kan förstås genom individens familjebakgrund samt dennes egna resurser. Särskild vikt läggs vid socialt kapital i form av kontakter och nätverk, men även utbildningsrelaterade resurser beaktas. Utgångspunkten ligger i teoretiska perspektiv gällande intergenerationell ojämlikhet samt teorier om hur socialt kapital uppstår och mobiliseras. Analysen bygger på enkät- och registreringsdata där totalt 1793 unga vuxna respondenter ingår. Med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller analyseras betydelsen av familjerelaterade bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och deras ursprung, samt de unga vuxnas egna resurser som socialt kapital, skolbetyg och kön. Resultaten visar att unga med minst en arbetslös förälder har större sannolikhet att vara arbetslösa, men att sambandet försvagas och förlorar sin signifikans när individens egna resurser inkluderas i modellen. Högre meritvärde är förknippat med lägre arbetslöshetsrisk, och individer med högre socialt kapital har bättre förutsättningar att etablera sig. Resultaten indikerar att sambandet mellan föräldrars och ungas arbetsmarknadsstatus till stor del verkar indirekt. Sammantaget visar studien att individuella resurser är en viktig förklaring till möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt pekar tidigare forskning på att dessa resurser formas av uppväxtvillkor och socioekonomisk bakgrund. Föräldrarnas arbetslöshet framstår inte som en avgörande faktor i sig, utan snarare som en indikator på grundläggande ojämlikheter i tillgången på utbildningsmässiga och sociala resurser. Genom att belysa samspelet mellan individuella och familjerelaterade resurser bidrar studien till en djupare förståelse av hur intergenerationella mönster reproduceras och vilka faktorer som påverkar ungas möjligheter på den svenska arbetsmarknaden.