Interventioner vid problemskapande beteende för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning : En systematisk litteraturöversikt

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget om behandlande interventioner riktade till barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteenden, med fokus på interventionernas effekter på minskning av problembeteenden samt deras inverkan på aktiviteter i det dagliga livet. Metoden bestod av en systematisk litteraturöversikt, där relevanta vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PubMed, APA PsycInfo, CINAHL och Cochrane Library. Endast RCT studier som utvärderade interventioner för målgruppen och rapporterade utfall på beteende och/eller dagliga aktiviteter inkluderades. Artiklarna analyserades och sammanställdes för att ge en tydlig och objektiv översikt av evidensläget. Resultat Åtta studier inkluderades, varav sex fokuserade på psykoedukativa föräldrainterventioner och två på fysiska aktivitetsbaserade interventioner. Tre av de sex föräldrainriktade interventionerna visade signifikanta förbättringar i problemskapande beteenden, främst aggressivt utåtagerande, medan endast en studie mätte självskadebeteende och rapporterade signifikanta förbättringar. Interventionerna omfattade Functional Communication Training (FCT), Parents Plus Special Needs (PPSN) samt Behavioral Intervention (BEH) och Educational Intervention (EDU), där BEH och EDU jämfördes med varandra. De övriga föräldrainriktade interventionerna visade inga varaktiga effekter eller endast kortvariga förbättringar. Bland de fysiska aktivitetsbaserade interventionerna ledde både anpassad fotboll och Assisted Cycling Therapy (ACT) till signifikanta förbättringar i problemskapande beteenden. Endast en studie inkluderade utfallsmått för aktivitet i det dagliga livet, men effekterna var begränsade. Slutsats Föräldrainriktade psykoedukativa interventioner, särskilt strukturerade, individanpassade och målinriktade, samt utgående från beteendebaserade principer såsom Applied Behavior Analysis (ABA), visar effekt på problemskapande beteenden. Även fysiska aktivitetsbaserade interventioner visar positiva effekter, men fler studier med större urval och långtidsperspektiv behövs. Samtidigt är evidensen för interventioners effekt på aktivitet och delaktighet begränsad, eftersom få studier inkluderar utfallsmått som mäter dessa aspekter. Arbetsterapeutiska perspektiv är samtidigt underrepresenterade i forskningen, vilket tydligt pekar på behovet av framtida forskning.