“Jag lever inte längre för att jobba, jag jobbar för att leva” : -En kvalitativ dagboksstudie av ett pilotprojekt med förkortad arbetstid

Sammanfattning

Vår studie undersöker hur deltagare i projektet 4 Day Week (4DW) upplever att arbetstidsförkortning påverkar deras work-life balance, stressnivåer samt relationen mellan arbete och familjeliv. Detta görs med utgångspunkt i den ökande diskussionen kring arbetsförkortning som vuxit fram i samband med förändrade arbetsvillkor, framförallt efter Covid-19 pandemin, där frågor om återhämtning, välmående och balans mellan arbete och privatliv fått allt större uppmärksamhet. Studien bygger på en kvalitativ sekundäranalys av dagboksanteckningar från 31 respondenter inom det pågående forskningsprojektet 4DW. Materialet har analyserats genom tematisk analys med fokus på respondenternas egna beskrivningar av hur den frigjorda tiden används samt hur arbetstidsförkortningen påverkat deras vardag och välmående. Studiens teoretiska referensram utgår främst från Boundary Theory, Job Demands-Resources-model (JD-R), Work/Family Border Theory samt tidigare forskningen inom ämnet arbetstidsförkortning. Resultatet visar att arbetstidsförkortningen i stor utsträckning upplevs ha förbättrat deltagarnas work-life balance genom ökad återhämtning, mindre stress och större möjligheter till familjeliv och fritid. Samtidigt framkommer att effekterna är komplexa och påverkas av både arbetsvillkor och individers livssituation där den frigjorda tiden även används till hushållsarbete, omsorg och andra praktiska delar av vardagen. Studien bidrar därmed till en fördjupad förståelse av hur arbetstidsförkortning upplevs i praktiken och belyser vikten av att förstå work-life balance som ett komplext samspel mellan arbetslivets krav, privatlivets ansvars och individers möjligheter till återhämtning och kontroll över sin tid. Resultatet visar samtidigt att arbetstidsförkortning inte enbart innebär positiva effekter. Flera deltagare beskriver att arbetet blivit mer intensivt och att sociala pauser och återhämtning under arbetsdagen i vissa fall prioriterats bort för att hinna med samma mängd arbete inom kortare tid. Studien visar därmed att effekterna av arbetstidsförkortning är beroende av hur arbetet organiseras samt vilka resurser som finns i arbetsmiljön.