Jämförelse av toppskottsbetesskador på tallplantor som är obehandlade och behandlade med viltskyddsmedel i norra Dalsland

Sammanfattning

Flera olika arter I Sverige kan ge skador på skogen på olika vis. Där hjortviltet är en stor skadegörare på framförallt yngre tallplanteringar. Varje år kommer Skogsstyrelsen ut med information om beteskadenivåerna i landet i form av en älgbetesinventeringsrapport (ÄBIN). Skogsstyrelsen uppmanar varje år till att det ska skjutas mer älg för att få ner skadenivåerna till 5 % som är det nationella målet. Betesskador på tallplantor i tidig ålder medför en tillväxtförlust och nedklassning av framtida virke vilket påverkar den ekonomiska aspekten. Av alla olika betesskador så står toppskottsbetet för ca 75 % av skadorna, där en åtgärd för att minska betesskador är att använda viltskyddsmedel på plantorna. Syften med studien var att undersöka om det var effektivt att använda viltskyddsmedel för att minska toppskottsskador på tallplantorna, samt att undersöka om mängden RASE i bestånden hade någon påverkan på skadenivåerna på tallplantorna. Studien genomfördes som ett fältexperiment där 4 bestånd på två olika geografiska platser i norra Dalsland inventerades. På varje plats så inventerades två olika bestånd av tall med medelhöjden 1-4 meter, där ett bestånd var behandlat med viltskyddsmedel och det andra inte. Skadenivåerna mättes i 2,82 m2 stora cirkelprovytor med ett provyteförband på 60 m. provytorna lades ut objektivt i ett rutnät på analoga kartor innan inventeringen. I varje provyta så mättes stamantal, andel RASE stammar och antal toppskottsskadade tallplantor. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan tallbestånden, där de viltskyddsbehandlade plantorna var mindre betade på båda de olika områdena i norra Dalsland. RASE plantor hittades endast på det ena området, och där var den totala skadefrekvensen högre på tallplantorna både på de behandlade och obehandlade plantorna. En slutsats i studien är att viltskyddsmedel har god effekt för att skydda yngre tallplantor från att bli toppsskottsskadade av hjortviltet. Men också att andelen RASE plantor i tallbestånden inte verkade ha en minskad effekt på toppskottsskadorna på tallen, det såg snarare ut som att skadorna ökade när RASE andelen var högre. Det skulle eventuellt kunna innebära att fodertillgången är för låg till storleken på hjortviltstammen i landskapet.