Justerade resultatmått i svenska börsnoterade företag : En kvantitativ studie av hur justeringsavvikelsen skiljer sig mellan cykliska och icke-cykliska företag

Sammanfattning

Bakgrund: Justerade resultatmått har blivit ett vanligt inslag i börsnoterade företags finansiella rapportering. Dessa mått kan bidra med ökat informationsvärde genom att tydliggöra företagets underliggande prestation, men kan även användas opportunistiskt genom att företag exkluderar poster som gör resultatet mer fördelaktigt. Eftersom justerade resultatmått inte är standardiserade på samma sätt som IFRS-baserade resultatmått uppstår frågor om jämförbarhet, transparens och hur olika företag använder dessa mått. Syfte & forskningsfråga: Syftet med studien är att analysera skillnaden mellan redovisat rörelseresultat och justerat rörelseresultat i svenska börsnoterade företag, samt att undersöka om denna skillnad varierar mellan cykliska och icke-cykliska företag. Forskningsfrågorna undersöker om det finns skillnader mellan cykliska och icke-cykliska företag i genomsnittlig relativ justeringsavvikelse, variation i relativ justeringsavvikelse samt fördelningen mellan positiva och negativa justeringsavvikelser. Metod: Studien har en kvantitativ forskningsansats och bygger på manuellt insamlade data från årsredovisningar för svenska börsnoterade företag under perioden 2019 till 2025. Urvalet omfattar företag som redovisar både rörelseresultat och justerat rörelseresultat. Resultaten analyseras genom deskriptiv statistik, oberoende t-test, Levene’s test, chi-två-test, winsorisering och en kompletterande känslighetsanalys. Företagen delas in i cykliska och icke-cykliska företag utifrån branschtillhörighet. Kunskapsbidrag: Studien indikerar att cykliska företag tenderar att ha högre relativ justeringsavvikelse än icke-cykliska företag, särskilt efter winsorisering där skillnaden blir statistiskt signifikant. Resultatet visar även att positiva justeringar är vanligare bland cykliska företag. Studien bidrar därmed med ökad förståelse för hur justerade resultatmått används i företag med olika grad av konjunkturkänslighet i en svensk IFRS-kontext.