Känslighetsanalys av skredet i Småröd, Västra Götalands Län, med avseende på släntstabilitet

Sammanfattning

Onsdag den 20 december, år 2006 inträffade ett stort jordskred i Småröd, beläget mellan Munkedal och Uddevalla kommun. Jordskredet inträffade samband med utbyggnaden av E6 genom Bohuslän. Västra Götalands län har historiskt sett vart mer utsatt av jordskred än resterande av Sverige, både till antal och omfattning.Avsikten med detta examensarbete är att göra en känslighetsanalys av ett utlöst jordskred i området, Småröd 2006. Genom att undersöka faktorer som spelat invid dess uppkomst, identifiering av mänsklig påverkan av stabiliteten vid byggnation väntas detta arbete att kunna öka riskmedvetenheten vid utbyggnad av infrastruktur i skreddrabbade områden och därmed förebygga liknande händelser.Analysen genomfördes i programvaran GeoStudio 2020, i en vald kritisk sektion i området. Modelleringen speglade byggstadiet och de olika stegen av påfrestning i sektionen vid odränerad samt kombinerad analys, även alternativ projekteringanalyserades i jämförande syfte. Resultatet från undersökningen gav en indikation på hur stabiliteten i området förändrades under byggnationens framfart. Av resultatet att döma utlöstes skredet av en allt för stor, tillfälligt placerad tryckbank intill den nya E6. Stabiliteten i området var sedan tidigare av kritisk karaktär. Förekomsten av kvicklera i området resulterade i en mycket större utbredning av skredet än vad som initialt utlöstes. Oaktsamhet och osäkerhet i vilken säkerhetsklass som byggnationen skulle utföras i, verkar ha vart en bidragande faktor till utfallet. Hade skredet kunnat hindrats? Ja, med rätt kunskap om jordens höga sensitivitet och riskerna med allt för hög påfrestningunder byggstadiet. Klimatförändringar visar till det kommande ökande behovet för kunskap och förståelse för hur slänters stabilitet kan upprätthållas vid ökad påfrestning. Forskning visar att den mest bidragande faktorn till ökad instabilitet i slänter kommer vara den ökande mängden nederbörd. Det kan resultera i förhöjt portryck i jorden, men också högre grundvattenflöden. Större flöden kan resultera i en snabbare urlakning av högsensetiv lera, men också ha en större eroderande effekt i åar och floder som har ansetts stabila sedan tidigare.