Koppling mellan matsvinn och matkostnad

Sammanfattning

Globalt bidrar matsvinnet med 8 - 10 % av de mänskligt genererade växthusgasutsläppen. Ansträngningar för att minska detta är en viktig del i arbetet med att motverka den alltmer akuta klimatkrisen. Utöver växthusgasutsläpp bidrar matsvinnet även med ett slöseri av dricksvatten och energiresurser. Arbetet med att minska matsvinnet i världen kan kopplas till flera av de eftersträvade miljömålen i handlingsplanen Agenda 2030. Målet med denna uppsats är att undersöka om den senaste tidens stora höjningar av livsmedelspriserna lämnar spår i hushållens matavfall. Den undersöker om det finns någon skillnad i mängden matsvinn som genereras av olika hushåll kopplat till deras socioekonomiska förutsättningar. De kraftiga prisökningarna på livsmedel har också undersökts i denna uppsats. Data är tillhandahållet av Uppsala Vatten och Avfall, det kommunägda bolag i Uppsala som ansvarar för insamling av mat- och restavfall. Datamaterialet täcker en period från 2017 till 2025. Detta har sedan vägts mot ekonomiska aspekter som mest troligen kan påverka hushållens agerande runt matfrågan. Livsmedelsindex för perioden och statistik över hur den disponibla inkomsten har varierat för boende i kommunen har använts. En oväntad upptäckt som gjordes under arbetet var den tydliga nedgång i genereringstakt för matsvinn som villahushållen i Almunge och Gamla Uppsala uppvisar under åren 2022 – 2023. En reaktion som inte alls speglas av flerbostadshushållen i Sala Backe. Det har skapat ett behov av att finna de bakomliggande orsakerna. Sala Backe har en lägre genereringstakt av matsvinn än de båda villaområdena, men det är inte klarlagt att detta beror på invånarnas socioekonomiska förutsättningar. Mängden matsvinn som ett hushåll ger upphov till är beroende av antal boende. I detta område är antalet små bostäder högre än i villaområdena med en följd att en större andel ensamhushåll kan förmodas. Många stora omvärldshändelser har legat bakom den kärvare ekonomin och de kraftigt stigande livsmedelspriserna under den studerade perioden. De höjda matpriserna har inte ensamt varit ansvariga för spåren som syns i form av ett minskat matsvinn för hushållen. I samspel med annan ekonomisk påverkan har dock priserna fått ett genomslag i form av en minskad mängd matsvinn. Det ursprungliga målet att påvisa en skillnad i mängd matsvinn mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar har dock inte kunnat uppnås.