Kroppsvikt och höftledsdysplasi hos labrador retriever av jakt- respektive sällskapstyp

Sammanfattning

Höftledsdysplasi (HD) är en vanlig ortopedisk sjukdom hos hund och stora snabbväxande raser drabbas i högst utsträckning. Sjukdomen uppstår på grund av felaktig utveckling av höftleden, vilket påverkas av både miljöfaktorer och genetik. Det finns ett flertal kända riskfaktorer som kan bidra till utvecklandet av HD, till exempel hög kroppsvikt, obalanserat näringsintag, tidig kastra-tion och typ av hundras. Labrador retriever, som är en predisponerad ras för sjukdomen, förekom-mer i två typer - jakt- respektive sällskapstyp. Dessa skiljer sig åt exteriört, där de jaktavlade gene-rellt har lägre kroppsvikt samt slankare kroppstyp. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i kroppsvikt mellan olika HD-grader hos alla inkluderade labrador retrievers, samt separat för de av jakt- respektive sällskapstyp. Studien undersökte även om HD-graden skiljde sig åt mellan de två rastyperna. Materialet utgjordes av 12–24 månader gamla labrador retrievers som blivit höftledsröntgade inom Svenska Kennel-klubbens (SKK:s) hälsoprogram år 2007–2016. Höftlederna graderades A-E baserat på ett system från Fédération Cynologique Internationale (FCI). Grad A och B representerar normala höftleder, medan C-E representerar dysplasi av ökande grad (lindrig, måttlig, höggradig). Totalt ingick 13 125 individer, varav 6 009 klassificerades som jakttyp och 6 485 som sällskapstyp. Klassificeringen baserades inledningsvis på individernas kennelnamn, vilka söktes upp på www.rasdata.nu i registren för ”Labrador retriever” samt ”Jaktavlad labrador retriever”. Därefter skedde utökade efterforskningar gällande individerna som ej kunde klassificeras initialt. Efter-forskningarna baserades på information såsom individens registreringsnummer, texter/bilder på kennelns hemsida eller Facebooksida eller föräldrarnas kenneltillhörighet. Resultatet påvisade signifikant lägre kroppsvikt hos jakttypen jämfört med sällskapstypen (t-test, p-värde <0,0001). Signifikant skillnad i fördelningen av HD-grader mellan hundrastyperna konsta-terades även (chi-2-test, p-värde <0,0001). En större andel individer av sällskapstyp var bedömd till de dysplastiska graderna C och D, jämfört med andelen individer av jakttyp. Ingen signifikant skillnad mellan rastyperna identifierades för grad E. Signifikanta skillnader i kroppsvikt mellan olika HD-grader konstaterades för alla labrador retrievers inkluderade i kohorten, samt separat för dem av jakt- respektive sällskapstyp (ANOVA, p-värde <0,0001). Vid parvisa jämförelse av kroppsvikt mellan olika HD-grader för de tre grupperna bekräftades ett flertal signifikanta skill-nader, där HD-graden generellt ökade med ökad kroppsvikt. Undantag fanns dock, exempelvis vid majoriteten av jämförelserna mot grad E. Detta misstänktes bero på det relativt låga antalet hundar bedömda till grad E, vilket ökade osäkerheten i de observerade skillnaderna. Sammanfattningsvis visade studien att labradorer av jakttyp vägde mindre samt var friskare av-seende HD än labradorer av sällskapstyp. Det fanns signifikanta skillnader i kroppsvikt mellan olika HD-grader hos samtliga inkluderade labrador retrievers, samt hos dem av jakt- respektive sällskapstyp. När kroppsvikten jämfördes separat mellan olika HD-grader observerades generellt en ökad HD-grad med ökande kroppsvikt, dock med vissa undantag. Resultaten stämde därmed till stor del överens med hypoteserna att HD-graden ökade med ökad kroppsvikt samt att det var van-ligare med en högre grad av HD hos labradorer av sällskapstyp jämfört med labradorer av jakttyp. Den kliniska betydelsen av resultaten behöver dock undersökas vidare.