Lågaffektivt bemötande ochtydliggörande pedagogik ipraktiken : En kvantitativ undersökning ombemötande vid utmanande beteendeinom LSS

Sammanfattning

Valet av ämne uppkom efter att ha läst IVO, Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsrapport där detpåtalades osäkerhet och brist på kunskap hos personalen som jobbar inom LSS, Lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade. Syftet är därför att undersöka i vilken utsträckning personal somjobbar med vuxna brukare med LSS insats använder tydliggörande pedagogik och lågaffektivtbemötande i hanteringen av utmanande beteende. Genom att definiera och begränsa utmanandebeteende i sammanhanget, syftar studien till att bidra till kunskapen om effektivakommunikationsverktyg för att bemöta dessa beteenden och därigenom förbättra vården av vuxna medLSS insats. Studiens frågeställningar är; 1) I vilken utsträckning känner personal inom LSS boendeinsats9 § 9, till begreppen tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande? 2) Hur mycket uppleverpersonalen att dessa begrepp används i det kommunikativa motivationsarbetet i praktiken? 3) Vadkännetecknar eventuella samband mellan frågorna ovan med vilken utbildning och anställningstitelpersonalen har? Den kvantitativa metod som användes i studien var enkät och urvalet baserades påpersonal som jobbar på boende enligt 9 § 9 LSS. Respondenterna hade fast anställning ellerlångtidsvikariat. Resultatet visar att respondenterna i större utsträckning kände till Tydliggörandepedagogik än lågaffektivt bemötande. Det visade sig att en stor del av respondenterna kom i kontaktmed begreppen först i arbetet och inte i utbildningen och detta kan leda till att den personalen blirupplärd av sina kollegor vilket kan skapa olika arbetskulturer och risk för olämpliga metoder. När detgäller lågaffektivt bemötande så var det var fjärde som inte alls hade kommit i kontakt med begreppetoch detta är en stor riskfaktor till olämpliga metoder. Respondenterna uttryckte också som en nackdelatt det var svårt att komma ihåg att göra rätt hela vägen men att metoden var bra när det fungerade.Resultatet visade också att både utbildning och anställningstitel spelade roll på hur väl de kände tilllågaffektivt bemötande. Studiens slutsats blir att mer utbildning behövs kring lågaffektivt bemötandeoch tydliggörande pedagogik såväl i befintliga utbildningar som fortbildningar.