Lågtröskelboenden med höga trösklar:samsjuklighetens paradox : En kvalitativ studie om administrativa och organisatoriska hinder i praktiken

Sammanfattning

Studien undersökte hur personal på lågtröskelboenden beskriver organisatoriska och strukturella hinder i det dagliga arbetet samt för möjligheterna att ge stöd till personer i hemlöshet. Syftet var att belysa hur personalen uppfattar att dessa hinder möter personer i hemlöshet samt vad de innebär för det dagliga arbetet. Vidare undersöktes personalens upplevelser av hur hindren påverkar förutsättningarna att ge ett långsiktigt stöd. Data samlades in genom sex kvalitativa intervjuer med personal och chefer. Materialet analyserades med hjälp av Antonovskys (2005) salutogena teori, ett ekologiskt systemperspektiv (Payne, 2015) samt Edland-Gryt och Skatvedts (2013) tröskelteori. Resultatet visade att personalen skapade trygghet och begriplighet, men hindrades i sitt dagliga arbete av stela administrativa processer och kortvariga biståndsbeslut. Vidare framkom att lokalsamhällets attityder och social distans fungerade som yttre strukturella trösklar för målgruppen. Diskussionen synliggjorde hur organisatoriska spänningar och bristande samverkan skapade en administrativ hemlöshet. Slutsatsen var att lågtröskelboendets stödjande potential underminerades av ett omgivande system byggt för en stabil medborgare. För att bryta målgruppens rundgång krävdes en översyn av juridiska, administrativa och sociala barriärer.