Livscykelanalys av bjälklagssystem : En jämförelse mellan hybridbjälklaget Posi-Joist och vanligt förekommande bjälklagslösningar ur ett klimatperspektiv

Sammanfattning

Bjälklag utgör en central del av byggnaders bärande stomme och bidrar ofta i hög grad till byggnaders klimatpåverkan på grund av stora materialmängder. Trots detta är forskning kring livscykelanalyser av kompletta bjälklagslösningar begränsad, då tidigare studier ofta fokuserar på enskilda material eller delar av konstruktionen. Samtidigt visar forskning att hybrid- och samverkansbjälklag, som kombinerar olika materials fördelar, är intressanta lösningar ur klimatsynpunkt. Kunskapen om dessa lösningar är dock begränsad, och befintliga studier fokuserar främst på kombinationer av trä och betong. Det finns därför ett behov av studier som jämför kompletta hybridbjälklag med vanligt förekommande bjälklagslösningar. Syftet med denna studie är att, med hjälp av livscykelanalys, undersöka hybridbjälklaget Posi-Joists konkurrenskraft ur ett klimatperspektiv genom jämförelse med vanligt förekommande, icke-hybrida bjälklagslösningar. Sex bjälklag analyseras: Posi-Joist, Posi-Joist med klimatförbättrat stål, lättbalk i trä, betong, klimatförbättrad betong samt KL-trä. Samtliga lösningar är dimensionerade för flerbostadshus och uppfyller krav på ljudklass B samt brandklass REI 60. Analysen omfattar kompletta bjälklag inklusive kompletterande material och fokuserar på klimatpåverkan i CO2-ekvivalenter per kvadratmeter bjälklag. Fokus ligger på bygg- och slutskedena, medan fördelar och belastningar utanför denna systemgräns endast behandlas översiktligt. Både generiska och produktspecifika data har använts för att möjliggöra jämförelser och fördjupad analys. Resultaten visar att klimatpåverkan påverkas av både materialval och systemuppbyggnad. Träbaserade lösningar har generellt lägre klimatpåverkan än betongbaserade alternativ, men variationer inom materialgrupperna är betydande. Kompletterande material för ljud och brand, såsom isolering och ljudmattor, har stor inverkan. I majoriteten av fallen erhålls rangordningen betong, KL-trä, Posi-Joist och lättbalk, där betong har högst klimatpåverkan och lättbalk lägst. Känslighetsanalysen visar att metodologiska antaganden, såsom systemgränser och datakällor, kan påverka både resultatnivåer och rangordning mellan lösningarna. Detta gäller bland annat val av restproduktsbehandling för ljudmattan i lösningarna för Posi-Joist och betong. Korrigering av detta antagande reducerar resultaten för dessa lösningar avsevärt vilket generellt minskar skillnaderna mellan samtliga lösningar. Samtidigt ökar det skillnaden mellan Posi-Joist och KL-trä. Studien indikerar att analyser av kompletta bjälklagssystem ger en mer nyanserad bild av klimatpåverkan än studier som enbart fokuserar på bärande stommaterial. Resultaten visar att hybridlösningar kan vara konkurrenskraftiga ur klimatsynpunkt jämfört med både betong och KL-trä, men att utfallet är starkt beroende av materialval och metodologiska antaganden. Studien bidrar till forskningen om LCA av bjälklagssystem genom att jämföra konventionella och hybrida bjälklagslösningar, samt ge ökad kunskap kring hybridbjälklag där tidigare forskning identifierat ett kunskapsgap. Samtidigt visar resultaten behovet av fler jämförande studier för att öka förståelsen och jämförbarheten inom området.