Ljudmiljö och associerad arbetsmiljö i Luleås kommunala skolor : En kvantitativ och kvalitativ studie med hänsyn till skolornas byggnadsår, arkitektoniska utformning och befintliga skick

Sammanfattning

Skolan är Sveriges största arbetsplats, där både elever och lärare omfattas av arbetsmiljölagstiftning. Trots detta visar tidigare studier på ett utbrett problem med bristfällig ljudmiljö och efterföljande hälsoproblem för både lärare och elever. Syftet med denna studie har varit att jämföra uppmätt och upplevd ljudmiljö i relation till skolbyggnadernas ålder, arkitektoniska utformning och skick. Urvalet baserades på variation i dessa parametrar där studien utgår från fyra skolor inom Luleå kommun, med två till tre utvärderade klassrum per skola. De fyra skolorna är byggda under olika årtionden och läroplaner. Klassrummen bedömdes utifrån ett för studien framtaget bedömningsprotokoll för att dokumentera egenskaper av rumsakustisk relevans samt för att få underlag till CAD-modelleringar. Klassrummen bedömdes utifrån efterklangstid, bakgrundsbuller och aktivitetsljud. Efterklangstid mättes med MLS-signal i tomma klassrum med mätmetod enligt ISO-standard. Ljudtrycksnivå från klassrumsaktivitet mättes med dold mikrofon under pågående undervisning i ett utvalt klassrum per skola. Totalt genomfördes tre platsbesök på varje skola. Utöver platsbesöken konstruerades webbaserade enkäter som skickades ut till lärare och övrig personal på de aktuella skolorna, där varje skola fick ett separat underlag. Mätningarna påvisade flertalet klassrum som inte uppfyllde gränsvärdena på efterklangstid enligt ISO-standarden, samt ljudtrycksnivåer med maxvärden på uppemot 95 dB som momentant kan upplevas för höga för ett behagligt undervisningsklimat. Mätningarna indikerade dock att studiens högsta uppmätta ekvivalenta ljudnivå, LAeq = 69 dB, inte översteg Arbetsmiljöverkets insatsvärde eller gränsvärde om 80 respektive 85 dB för bullerexponering under en 8-timmars arbetsdag. När de uppmätta värdena och enkätsvaren jämfördes förekom goda mätvärden, främst låga efterklangstider, på skolor där enkätsvaren visade på hälsoproblem kopplade till ljudmiljön. Omvänt förekom också problematiska mätvärden, med långa efterklangstider, på den skola som i enkäten fick det bästa samlade betyget på ljudmiljön. Sammantaget tyder inget i denna studie på att ljudmiljön har någon koppling till skolbyggnadens ålder, arkitektoniska utformning eller skick.