”Man kan inte rädda hela världen, det är den hårda sanningen” : - En kvalitativ intervjustudie om socialsekreterares upplevelser av känslomässiga utmaningar i arbetet med utsatta barn inom socialtjänsten.

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård upplever och hanterar känslomässiga utmaningar i arbetet med utsatta barn. Utgångspunkten är att arbetet präglas av emotionellt krävande klientmöten, omfattande ansvar och organisatoriska krav. Studien syftar till att undersöka hur arbetets emotionella krav påverkar socialsekreterare personligt och professionellt. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie där empirin bestod av tio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet i en mellanstor svensk kommun. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och analyserades utifrån Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete och känslohantering. Begreppen känsloregler, ytagerande och emotionell dissonans var en del av de begrepp som användes som analytiska verktyg. Genom tematisk analys identifierades återkommande mönster i socialsekreterarnas beskrivningar av arbetets känslomässiga utmaningar. Resultatet visar att emotionellt arbete utgör en central del av socialsekreterarnas yrkesroll. Respondenterna beskriver krav på att visa lugn, empati och professionalism även i emotionellt belastande situationer, samtidigt som de hanterar känslor av oro, frustration och maktlöshet. Organisatoriska faktorer så som hög arbetsbelastning, tidsbrist och administrativa krav påverkar hur de emotionella utmaningarna upplevs och hanteras. Samtidigt framträder arbetet som meningsfullt genom möjligheten att göra skillnad i barns liv. Resultatet visar även att arbetets emotionella krav ofta sträcker sig bortom arbetsplatsen och påverkar socialsekreterarna efter arbetstid. Studien visar sammanfattningsvis att emotionellt arbete och känslohantering är nära sammanvävda processer inom yrkesrollen som socialsekreterare. Resultatet synliggör behovet av organisatoriskt stöd och hållbara arbetsvillkor för att minska emotionell belastning och främja socialsekreterares välmående och möjligheter att stanna kvar i yrket över tid.