Material för framtidens urbana växtbäddar : hållbarhet och klimatanpassning genom materialval

Sammanfattning

Träd har planterats med olika syfte i olika tider. Idag planeras mycket av grönskan i städerna med utgångspunkt i begreppet ekosystemtjänster. Dessa ekosystemtjänster är av stor vikt i den urbana miljön, som påverkas av förtätning och därmed platsbrist. Förtätningen bidrar även till en större andel hårdgjorda ytor, som i sin tur skapar problem med en ökad andel dagvatten. Det innebär att det ställs högre krav på infiltration, lagring och rening samt miljöer där träd kan överleva. Detta arbete är en litteraturstudie som syftar till att undersöka olika materials förmåga att tillgodose stadens behov, för att på så vis stå emot klimatförändringar samtidigt som de bidrar med en hållbar utveckling av anläggning i urban miljö. Sveriges tre största städer -Stockholm, Göteborg och Malmö- undersöks med utgångspunkt i dess nutida materialval. Studien visar att de material som används idag (pimpsten, grönkompost, makadam och biokol) har många av de egenskaper som krävs för att stå emot klimatförändringar. Däremot finns brister vad gäller hållbarhet för dessa material. Därför föreslås krossad betong, krossat bränt tegel och krossat glas som mer hållbara komplement till de redan använda materialen. För att ytterligare vidga perspektivet lyfter studien skumglas och hasselnötsfiber som två förnybara material med jordförbättrande egenskaper.