Mellan motstånd och förändring : En kvalitativ intervjustudie om yrkesverksammas motivationsarbete och alliansbygge i arbetet med våldsutövare inom våld i nära relation

Sammanfattning

Uppsatsen Mellan motstånd och förändring av Sonja Linner och Felicity Stapleton undersöker hur behandlare arbetar med att skapa motivation och bygga terapeutisk allians med våldsutövare inom våld i nära relation, samt hur deras bemötandestrategier formas av utbildning, erfarenhet och kunskap. Studien utgår från tre frågeställningar som rör motivationsarbete, alliansbyggande under behandlingens gång och betydelsen av behandlarens förförståelse. Den genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med abduktiv ansats, där åtta semistrukturerade intervjuer hölls med yrkesverksamma - huvudsakligen behandlare, men även deltagare från kriminalvård och polis. Materialet analyserades tematiskt och tolkades genom Goffmans stigmateori, Prochaska och DiClementes Stages of Change samt ett relationellt empowermentperspektiv. Resultatet visar att motivationsarbetet bygger på att förmedla hopp, att arbeta med konkreta och flexibla mål, att lyfta fram positiva effekter under behandlingens gång samt att använda gruppsammanhang som motivationsbärare. Alliansbyggandet förutsätter empati, lyhördhet och ett nyfiket icke-dömande förhållningssätt där behandlaren skiljer beteendet från personen, hanterar skam och skuld varsamt och närmar sig ansvarsfrågan med tålamod och rätt timing. Bemötandestrategierna formas i hög grad av handledning, kollegialt stöd och fortbildning, samt av en växande erfarenhet som möjliggör flexibel användning av teoretiska ramverk. Slutsatsen är att motivations- och alliansarbete med våldsutövare är en långsiktig, ömtålig och relationsbaserad process där behandlaren behöver balansera empati och lyssnande mot ansvar och ifrågasättande. Motivation framstår inte som en statisk egenskap utan som något som växer fram i en lyckad allians, där en yttre motivation gradvis kan utvecklas till en inre. Stigma och skam påverkar hur klienten ser på sig själv, samtidigt som behandlarens kunskap och teoretiska utgångspunkter påverkar hur klienten bemöts i behandlingen. Behandlingsarbetet framstår därmed som ett relationellt hantverk där erfarenhet, reflektion och mängdträning är avgörande för att kunna navigera mellan motstånd och förändring.