Möjligheter och svagheter i dagens svenska smågrisproduktion : en fallstudie om lönsamheten för smågrisproducenter i Svealands Slättbygder

Sammanfattning

Den svenska lantbrukssektorn har under de senaste decennierna upplevt kriser av olika slag som försatt många lantbruksföretag i en svår situation (Nordin, 2022). Svenskt jordbruk har blivit alltmer beroende av förändringar i omvärlden, dels på grund av industrialiseringen som bidragit till att jordbrukarnas produktion har blivit en allt mindre del av landets totala ekonomi, dels då Sveriges inträde i EU 1995 har påverkat efterfrågan på livsmedelsprodukter (Bladh, 2011). Därför har ett smågrisföretag valts ut för att genom fallstudien upprätta driftsplan och sedan konstruera två optimeringsmodeller, vilket utgör den kvantitativa delen av det här arbetet. Studiens forskningsfråga är; Hur förhåller sig alternativet att köpa in färdigfoder mot gårdsberedning av egenproducerat grisfoder utifrån ett lönsamhetsperspektiv? Två intervjuer genomfördes - en med Petter och en annan med Jeanette - två svinproducenter båda är verksamma inom produktionsområdet Svealands Slättbygder. Den kvalitativa forskningsintervjun är inbäddad i ett historisk och socialt sammanhang som ges av uppsatsens bakgrund, litteraturgenomgång och problemformulering, där samspelet mellan intervjuaren och intervjuperson kan vara fyllt med etiska problem, såsom kunskapsgap om utforskat problemområde mellan intervjuade lantbrukare och intervjuaren. Grisproducenter såsom Jeanette kan försöka uppnå en lönsammare företagsekonomi genom kostnadsjakt och identifiera kostnader som är rörliga och kan minimeras, vilket i Fredriksson och Ohlssons (1988) studier skett genom att pröva nya produktionsmodeller, där produktionssamverkan mellan lantbruksföretag visat sig vara kostnadseffektiv genom specialiserings- och integreringseffekter (Porter, 1983). Även om en gård har åkermark, så är det ju inte säkert att det företagsekonomiskt lönsammaste valet av foder hantering i smågrisproduktionen nyttja det producerade spannmålen till egen produktion av grisfoder. Trots den slutgiltiga slutsatsen i det genomförda arbetet indikerade resultaten från optimeringsmodellerna baserade på Petters, gård att nyttjandet av det producerade spannmålen generera ett högre resultat i fallföretaget vid valet att nyttja skörd till gårdsberedning av grisfoder. Petter kan exempelvis, vid god planering om det egna foderspannmålen inte räcker till hela smågrisproduktionens konsumtion, lösa detta problem med underskott av foderspannmål till produktion av grisfoder genom inköp av färdigt grisfoder om det foderspannmålen tar slut. intervjuerna med Jeanette och Petter gav entydiga resultat, både besvarade forskningsfrågan med svaret att ingen gård är den andra lik och att precis som för företag har varje gård dess egna unika förutsättningar som bestämmer hur val av foderhantering förhåller sig till varandra ur ett lönsamhetsperspektiv.