NAFTA: Clintons uttalanden och vägen mot missnöjesvalet 2016

Sammanfattning

Denna studie belyser eventuella diskrepanser mellan vad Bill Clinton sade och hur utvecklingen sett ut utifrån mätbara/verifierbara punkter. Den tittar också närmare på mekanismer i hur han hade tänkt att NAFTA skulle fungera utifrån uttalanden som han hade gjort. Allt detta sätts i ett missnöjes perspektiv, ett missnöje som ledde upp till det amerikanska presidentvalet 2016. Då kom NAFTA att bli ett ämne som Donald Trump kom att använda mot Hillary Clinton i presidentvalet genom en så kallad dolkstötslegend. Artiklar i nyheterna visar också på att det blev ett slagkraftigt argument. Studien väljer ut ett par uttalanden som är mätbara genom en urvalsprocess och visar sedan data på utvecklingen och hänvisar till forskning. Det är viktigt att skapa förståelse för vad som egentligen hände under 2016-valet och NAFTA-kritiken är en del av detta. Studien tittar på ifall det finns data på makroförlopp som stödjer denna kritik. Detta bidrar då till att skapa en förståelse för hur detta missnöjesval kunde uppstå. Allt kan inte härledas till NAFTA. Men utvecklingen sker under tiden då NAFTA existerar som ett paraply under vilken allt detta sker. Detta utifrån perspektivet av arbetare missnöjda med frihandelsavtal. Detta sätts i jämförelse med löften och den vision som Clinton presenterat för hur framtiden skulle se ut under NAFTA paraplyet. Valet 2016 skapade en chockvåg genom hela det amerikanska politiska fundamentet. Vanligtvis görs en så kallad autopsy av det förlorande partiet, men när den väl gjordes så kom inte partiet att ta den på allvar utan väljer att mörklägga den. I denna studie belyses kritik mot Bill Clinton, som demokratisk president och central aktör i införandet av NAFTA, och demokraternas handlande genom att titta på utvecklingen under den föranledande tidsperioden. En tidsperiod som ledde upp till det för demokraterna oväntade nederlaget i valet 2016. Studien visar på brister i de utfästelserna Clinton gav, vilket kan skapa en ilska mot det politiska etablissemanget, och ger en bred övergripande bild om förloppet under NAFTA tiden. Detta länkas också till begrepp som social tillit och ekonomiska effekter på politiken (relative status och deprivation).