När AI möter hälso- och sjukvården : En kvalitativ intervjustudie om vårdpersonalens erfarenheter, behov och professionella roller i mötet med artificiell intelligens

Sammanfattning

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) implementeras i allt större utsträckning inom svensk hälso- och sjukvård, men kunskapen om hur vårdpersonal upplever och påverkas av denna förändring är begränsad, särskilt i relation till arbetsbelastning, tillit, professionella roller och kliniskt beslutfattande. Tidigare forskning har i hög grad fokuserat på teknisk prestanda och tidiga implementeringsfaser, medan vårdpersonalens erfarenheter av AI i klinisk vardag är betydligt mindre studerade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter, behov och professionella roller i mötet med AI-baserade system i hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomförds med åtta deltagare från sex vårdenheter inom regiondriven hälso- och sjukvård i Sverige. Verksamheterna identifierades via AI Sweden Vårdkarta och valdes ut för att säkerställa variation i specialitet, region och typ av AI-system. Data samlades in genom semistrukturerade individuella intervjuer och analyserades induktivt och manifest men med viss latent tolkning enligt reflexiv tematisk analys (Braun & Clarke 2006;2024). Resultat: Analysen genererade fyra huvudteman. Det första temat visar att professionellt ansvar inte reduceras utan omformas och intensifieras när vårdpersonal intar en dubbel roll som beslutsfattare och granskare av AI. Det andra temat visar att AI:s effektivitet är villkorad och formas av uppgiftens karaktär, användarens erfarenheter och organisatoriska förutsättningar. Det tredje temat visar att implementering bromsas av organisatoriska tröghet i form av juridiska, administrativa och strukturella hinder snarare än tekniska begränsningar. Det fjärde temat visar att AI uppfattas som nödvändig men samtidigt skapar nya risker, ojämlikheter och krav på styrning. Slutsats: AI:s integration i klinisk praktik är en komplex socioteknisk process där teknikens värde uppstår i samspelet mellan arbetsbelastning, tillit, kliniskt beslutfattande och professionell roll. Delaktighet, utbildning, tydlig styrning och utveckling av översättande roller framträder som centrala förutsättningar för en säker och hållbar implementering. Resultaten kan stödja utvecklingen av verksamhetsnära och etiska förankrade implementeringsstrategier inom framtidens hälso- och sjukvård.