När algoritmen blir chef – En analys av arbetsgivarens arbetsledningsrätt i ljuset av AI-förordningen och SOU 2025:101

Sammanfattning

I uppsatsen behandlas arbetsgivarens arbetsledningsrätt, som utgör en central och etablerad princip i svensk arbetsrätt. Undersökningen sker i ljuset av den ökande användningen av artificiell intelligens (AI) i arbetslivet. AI-system används i dag i allt större utsträckning för arbetsledning, prestationsbedömning och uppgiftsfördelning. Detta skapar nya möjligheter till effektivisering men aktualiserar samtidigt rättsliga frågor om transparens, integritet och rättssäkerhet. Syftet med uppsatsen är att analysera hur arbetsgivare kan använda sig av AI-system inom ramen för arbetsledningsrätten samt vilka rättsliga begränsningar som aktualiseras, särskilt mot bakgrund av AI-förordningen. Undersökningen har genomförts med en rättsdogmatisk metod och utgår från svensk arbetsrätt med fokus på arbetsgivarens befogenheter och arbetstagarens skydd samt hur samspelet mellan dessa fungerar i en AI-driven arbetsmiljö. Arbetsledningsrätten utgör alltjämt en stark allmän rättsgrundsats som i princip ger arbetsgivaren rätt att införa AI-system i verksamheten. Samtidigt begränsas arbetsledningsrätten genom bland annat regler om förhandlingsskyldighet, skyddet för arbetstagarens personliga integritet och principen om god sed på arbetsmarknaden. AI-förordningen tillför ett riskbaserat regelverk som i praktiken inskränker hur arbetsledningsrätten kan utövas, inte minst när det kommer till användningen av AI-system som klassificeras som hög risk. Sammantaget konstateras att AI-förordningen inte upphäver arbetsledningsrätten, men förändrar formerna för dess utövande. Om arbetsledningsrätten ska vara legitim även i en AI-driven arbetsmiljö kommer det krävas ett starkt rättighetsskydd för arbetstagare samt en ansvarsfull och transparent användning av AI-system.