”Normbyggande i bygg- och konstruktionsmiljön” : En diskursanalys av förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö. Studiens teoretiska ramverk utgörs av poststrukturalistisk språkteori, diskursteori, subjektsteori och Yvonne Hirdmans teori om genusordning. Studiens metod har varit semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från tre olika kommunala förskolor. Materialet som samlats in har bearbetats med hjälp av en diskursanalytisk metod. Studiens resultat presenteras utifrån de diskurser som framkommit under analysprocessen och rubriceras: Könskodat material betecknas könsneutralt, Pojkar konstruerar - flickor leker, Den städade flickan och den stökiga pojken och Barn tycker inte kön är ett problem – om förskollärare inte gör det till ett. Resultatet visar att förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö kännetecknas av fyra dominerande diskursiva normer. Dessa diskursiva normer utgår från olika över- och underordningar som förskollärarna tillskriver material och leksaker utifrån kön, handlingar kännetecknas olika där pojkars deltagande i bygg- och konstruktionsmiljön betecknas konstruktioner och flickors deltagande betecknas lek. Barns intressen och egenskaper kännetecknas flickighet och pojkighet och normer om kön ses inte som ett problem om inte förskollärare gör det till ett. Dessa diskurser får i sin tur betydelse för vilka barn som blir möjliga att bli till i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö.