Nostalgisk gestaltning : En neoformalistisk analys av Videomannen

Sammanfattning

Denna kandidatuppsats undersöker hur nostalgi och materiell mediekultur gestaltas i Kristian A. Söderströms spelfilm Videomannen (2018). Med utgångspunkt i huvudkaraktären Ennios besatthet av VHS-formatet analyseras hur filmens element samverkar för att gestalta en specifik historisk och medial brytningstid. Genom att tillämpa David Bordwells och Kristin Thompsons neoformalistiska filmteori, med särskilt fokus på begreppen motivering, blottläggs hur filmens scenografi, ljussättning och narrativ speglar karaktärens inre alienation och samlarpsykologi. Analysen förankras vidare i Jussi Parikkas mediearkeologiska teorier om zombiemedier samt Svetlana Boyms begreppsvärld kring restaurerande och reflekterande nostalgi. Resultatet visar att Videomannen använder den analoga filmestetiken som en bärande del av narrativet. Uppsatsen belyser hur filmens upplösning erbjuder en materiell upprättelse, där VHS- kassetten transformeras från ett nostalgiskt och obsolet hinder till en monetär räddning. Slutligen argumenteras för att nostalgin i filmen inte enbart fungerar som en passiv tillbakablick, utan som en aktiv motståndshandling mot det digitala medielandskapets flyktighet.