Omvårdnad och rehabilitering av rovfåglar vid blyförgiftning eller fraktur

Sammanfattning

Människans urbanisering påverkar i allt större utsträckning rovfåglar och deras levnadssätt. Det vanligaste är att de lämnas till viltrehabiliterare på grund av blyförgiftning och frakturer. En vanlig orsak till frakturer är sekundära trafikolyckor på vägbanor när rovfåglarna söker föda i form av kadaver från tidigare kollisioner. Dessutom utgör rovfåglar en stor del av den miljon fåglar som varje år dör av blyförgiftning i Europa. Detta på grund av att de ätit kadaver från jakt där blyhagel använts eller genom att ha ätit fisk som svalt blysänken. Arbetets syfte var att öka kunskapen om blyförgiftning och frakturer hos rovfåglar och beskriva omvårdnads- och rehabiliteringsmetoder som används av viltrehabiliterare på godkända anläggningar i Norden, Storbritannien och Irland samt ta reda på om det fanns några skillnader mellan länderna. Arbetet ämnade även utvärdera vilka kriterier en rovfågel bör uppnå innan den är lämplig att släppas tillbaka ut i det vilda efter avslutad rehabilitering. En enkät skickades ut till olika viltrehabiliterare i Norden, Storbritannien och Irland med frågor om behandling, omvårdnad och rehabilitering av rovfåglar vid blyförgiftning eller fraktur. En litteraturstudie genomfördes för att jämföra respondenternas svar med relevant litteratur. Enkätstudien visade ingen skillnad mellan behandling, omvårdnad eller rehabiliteringsmetod baserat på i vilket land som rehabiliteringen utförs. De omvårdnadsåtgärder som identifierats var främst anpassning av bur och fågelns omgivning, vätsketerapi samt åtgärder kring nutrition. Både respondenter och det som framkom i litteraturen framhävde fågelns flygförmåga samt förmågan att födosöka som viktiga kriterier att uppnå inför återutsläpp. Arbetets resultat understryker vikten av vidare forskning inom området. Mer forskning på ämnet skulle bidra till bättre förutsättningar för rehabilitering av dessa sjukdomstillstånd. Slutligen kan det konstateras att rehabilitering av rovfåglar ställer högre krav vid återutsläpp än andra fågelarter och därför bör stor vikt läggas vid bedömning av dessa.