Restbetong till ny betong : Den återvunna ballastens livscykels- och kostnadsanalys

Sammanfattning

I samband med byggbranschens koldioxidutsläpp och de ständigt ökade kraven på hållbarhet, blir återanvändning av material en viktig del i övergången till en cirkulär ekonomi. Denna studie genomförs tillsammans med NCC och undersöker miljömässiga och ekonomiska aspekter av att använda restbetong som återvunnen ballast. Syftet med denna studie är att jämföra klimatsamt kostnadspåverkan vid framtagning av återvunnen ballast och jungfrulig ballast ur ett livscykelperspektiv för NCC:s täkt i Kungälv. Den återvunna ballasten i denna studie härstammar från betongavfall. För att uppnå målet och besvara på frågeställningarna har denna studie, genom de etablerade standarderna SS-EN ISO 14040 och SS-EN ISO 14044, tillämpat en livscykelanalys (LCA) och en livscykelkostnadsanalys (LCC). Systemgränsen har satts till ”vagga till grind”, där fokus har ligger på klimatpåverkan och kostnader från anskaffning av råmaterial till produktion av ballast. I datainsamlingen ingick både primärdata från NCC, i form av samtal med nyckelpersoner och fältbesök, medan sekundärdata inhämtades från miljövarudeklarationer (EPD) och etablerade källor såsom Boverket. Resultatet visar att den återvunna ballasten har en lägre klimatpåverkan (GWP) än den jungfruliga. GWP för den återvunna ballasten uppgick till 1,88 kgCO2e/ton medan den jungfruliga ballasten blev 2,49 kgCO2e/ton. Liknande resultat noteras för kostnaderna, där den återvunna 8,55 kr/ton ballasten uppvisar en kostnad på 8,55 kr/ton jämfört med den jungfruliga 19,17 kr/ton. Analysen visar att användning av återvunnen restbetong bidrar positivt till både klimat- och ekonomisk hållbarhet. Eftersom sprängningsmomentet inte beaktas resultera detta i minskade växthusgasutsläpp och lägre kostnader, vilket återspeglas i ett reducerat GWP samt ett lägre pris för den återvunna ballasten. Det framgår dock att transportlogistiken är avgörande för att uppnå en betydande klimat- och kostnadsfördel. Transportavstånden är betydande för reducering av både klimat- och kostnadspåverkan, vilket tydligt framgår i både LCA- och LCC-resultaten. Den ekonomiska analysen i denna studie är begränsad till direkta energikostnader, såsom el och diesel vid krossningsprocessen samt transporter. Kostnader såsom underhåll, personalkostnader med mera, beaktas inte i denna studie eftersom dessa faktorer är gemensamma för båda alternativen. Därav bedöms de inkluderande energikostnaderna vara tillräckliga för att representera den huvudsakliga kostnadspåverkan för den jämförande analysen.